![\"G\u00f6te](\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/wp-content\/uploads\/2016\/05\/Dal-kapten.png\")
<\/a>G\u00f6te G\u00f6ranssons tolkning av Dalregementets kaptensuniform \u00e5r 1688. Det \u00e4r dock l\u00e5ngt ifr\u00e5n 120 knappar p\u00e5 den bilden.<\/p><\/div>\n
N\u00e4r jag skrev inl\u00e4gget knappologi<\/a> f\u00f6r tv\u00e5 m\u00e5nader sedan n\u00e4mnde jag att Dalregementets rock hade 48 knappar \u00e5r 1688 medan N\u00e4rke-V\u00e4rmland hade 42 knappar p\u00e5 sin \u00e5r 1691. Efter att ha l\u00e4st Bj\u00f6rn Askers artikel visar det sig att b\u00e5da regementena tydligen hade tagit sig friheter p\u00e5 det omr\u00e5det. Karl XI anm\u00e4rkte i kvittensen till N\u00e4rke-V\u00e4rmlands regementschef att denne hade f\u00f6rfogat \u00f6ver bekl\u00e4dnadspenningarna s\u00e5 att korpralar och meniga vid hans regemente hade 1\u00bd dussin respektive \u00bd dussin fler knappar \u00e4n vid de ordinarie regementena. Standarden f\u00f6r en menig uniformsrock vid denna tid skulle allts\u00e5 vara 36 knappar. Man kan d\u00e5 undra hur kungen reagerade p\u00e5 Dalregementets 48 knappar f\u00f6r meniga och 96 knappar f\u00f6r underofficerare! Asker ber\u00e4ttar inte hur m\u00e5nga knappar Dalkarlarnas officersrockar skulle ha utan han h\u00e4nvisar till dess regementshistoria av Philstr\u00f6m och Westerlund. Men i \u00c5berg\/G\u00f6ranssons bok ”Karoliner” st\u00e5r det att Dalregementets kaptener \u00e5r 1688 skulle ha 120 f\u00f6rgyllda knappar! Det \u00e4r helt uppenbart att antalet knappar var ett s\u00e4tt att ange en persons rang, men tio dussin knappar p\u00e5 en och samma rock l\u00e5ter f\u00f6r den moderne l\u00e4saren som rent l\u00f6jev\u00e4ckande. Hur fick de ens plats med s\u00e5 m\u00e5nga knappar?<\/p>\n Dalregementets knapphysteri s\u00e4tter ocks\u00e5 n\u00e5gra andra saker i sitt sammanhang. Det var ju v\u00e4ldigt f\u00e5 karolinska regementen som hade grenadj\u00e4rm\u00f6ssor och den troliga orsaken till det \u00e4r att de regementschefer som ville ha s\u00e5dana var tvungna att betala ur egen ficka eftersom kronan inte bekostade detta. Uppenbarligen var Dalregementets chef villig att kosta p\u00e5 sig s\u00e5dan lyx eftersom det allra tidigaste bel\u00e4gget f\u00f6r grenadj\u00e4rm\u00f6ssor (1691) kommer fr\u00e5n just detta regemente. Samma \u00e5r f\u00f6rs\u00e5gs dessutom Dalregementets pikar med sm\u00e5 flaggor, vilka fortfarande anv\u00e4ndes 1699. Enligt Josef Alm (”Blanka vapen och skyddsvapen” sid 146) anv\u00e4nde troligen hela det svenska infanteriet pikflaggor fast han erk\u00e4nner att han inte har sett n\u00e5gra andra uppgifter eller bilder som bekr\u00e4ftar detta. Men med h\u00e4nsyn till det ovan n\u00e4mnda framst\u00e5r dessa dala-flaggor snarare som en individuell avvikelse av ett regemente som utm\u00e4rkte sig f\u00f6r sin praktlystnad.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag har nu f\u00e5tt tag i den sista av Bj\u00f6rn Askers artiklar i Meddelanden fr\u00e5n Arm\u00e9museum som jag n\u00e4mnde i ett tidigare inl\u00e4gg. Denna handlar om det svenska fotfolkets nybekl\u00e4dnad 1689-1694 och d\u00e5 fr\u00e4mst Dalregementet, V\u00e4stmanland och N\u00e4rke-V\u00e4rmland. Det som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa