{"id":2357,"date":"2015-10-04T23:54:43","date_gmt":"2015-10-04T21:54:43","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2357"},"modified":"2015-10-05T06:39:38","modified_gmt":"2015-10-05T04:39:38","slug":"sveriges-folkmangd-under-stormaktstiden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2357","title":{"rendered":"Sveriges folkm\u00e4ngd under stormaktstiden"},"content":{"rendered":"

I Carl Gustaf Malmstr\u00f6ms verk om frihetstiden fr\u00e5n 1895 finns f\u00f6ljande fotnot om hur Sveriges befolkning p\u00e5verkades av stora nordiska kriget (band 2, sid 74-75):<\/p>\n

Axelson s\u00f6ker s. 371 och f. att g\u00f6ra en ber\u00e4kning \u00f6fver folkm\u00e4ngden inom det egentliga Sverige och kommer till det slut, att den 1718 var 129,000 personer mindre \u00e4n 1697; och minskningen har naturligtvis mest drabbat de kraftigaste \u00e5ldersklasserna af mank\u00f6net. Det \u00e4r en v\u00e4lbekant iakttagelse inom statistiken, att genom krig antalet af m\u00e4n i ett land f\u00f6rminskas i j\u00e4mf\u00f6relse med antalet af kvinnor. \u00c5r 1751, det f\u00f6rsta \u00e5r d\u00e5 s\u00e5dan j\u00e4mf\u00f6relse f\u00f6r Sverige gjordes, funnos d\u00e4r 1124 kvinnor p\u00e5 hvarje 1000 m\u00e4n. Denna kvinnok\u00f6nets \u00f6fvervikt \u00e4r st\u00f6rre, \u00e4n n\u00e5gonsin senare i Sverige eller n\u00e5got annat land k\u00e4ndt \u00e4r. Tabellkommissionen, i sin underd\u00e5niga ber\u00e4ttelse f\u00f6r \u00e5ren 1851-55 p. 10, drager d\u00e4raf den slutsats, ”att all den manspillan, hvilken fransyska revolutionskrigen v\u00e5llade i Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Belgien, Nederl\u00e4nderna, varit en obetydlighet emot dem, som Karl XII:s krig v\u00e5llat Sverige. Med antagandet, att proportionen k\u00f6nen emellan i \u00e5terg\u00e5ende till 1718 f\u00f6r\u00e4ndrats efter samma m\u00e5ttstock som fr\u00e5n 1751 till 1757, skulle n\u00e4mligen f\u00f6rh\u00e5llandet vid Karl XII:s d\u00f6ds\u00e5r hafva varit omkring 1250 kvinnor p\u00e5 1000 m\u00e4n”. H\u00e4rvid har kommissionen dock f\u00f6rg\u00e4tit den manspillan som kriget 1741-43 f\u00f6rorsakat, och f\u00f6r \u00f6frigt lagt p\u00e5 Karl XII:s r\u00e4kning allena \u00e4fven den f\u00f6r\u00f6delse, som han \u00e4rft fr\u00e5n hela det f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rhundradets krig.<\/h6>\n

Min spontana reaktion p\u00e5 tabellkommissionens ber\u00e4kningar \u00e4r en viss skepsis mot det rimliga att r\u00e4kna upp kvinnornas \u00f6verrepresentation f\u00f6r \u00e5r 1718 genom att utg\u00e5 fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringarna 1751-57. Den generation som deltog i stora nordiska kriget b\u00f6r v\u00e4l till antalet ha varit r\u00e4tt stabil under perioden 1718-1751 f\u00f6r att f\u00f6rst d\u00e4refter b\u00f6rja d\u00f6 ut till f\u00f6ljd av \u00e5lderdom. Att \u00e5ren 1700-1721 k\u00e4nnetecknades av en h\u00f6g d\u00f6dlighet f\u00f6r m\u00e4n borde d\u00e4remot inte kunna ifr\u00e5gas\u00e4ttas. I uppslagsverket ”Den svenska historien” anges (i band 8, sid 89) en annan uppskattning av Sveriges folkm\u00e4ngd som ocks\u00e5 inneb\u00e4r att Sveriges folkm\u00e4ngd skulle ha minskat under kriget (fr\u00e5n 1 363 000 \u00e5r 1697 till 1 205 000 \u00e5r 1718, en minskning p\u00e5 158 000 personer).<\/p>\n

Men problemet med dessa och andra uppskattningar av stormaktstidens befolkningsutveckling \u00e4r att de egentligen inte utg\u00e5r fr\u00e5n k\u00e4llorna utan mer p\u00e5 en magk\u00e4nsla som s\u00e4ger att Sveriges folkm\u00e4ngd m\u00e5ste ha minskat under Karl XII:s krig och att folktillv\u00e4xten under 1600-talet m\u00e5ste ha varit svag. Det finns visserligen f\u00f6rteckningar \u00f6ver Sveriges hush\u00e5ll i samband med betalningen av \u00c4lvsborgs l\u00f6sen 1571 och dessa har olika forskare f\u00f6rs\u00f6kt omvandla till ett antal individer genom att uppskatta hur stort ett genomsnittligt hush\u00e5ll var. Detta gjordes redan av Hans Forsell i slutet av 1800-talet och han kom fram till att Sverige inom dess d\u00e5tida gr\u00e4nser 1571 hade mellan 427 000 och 531 000 inv\u00e5nare. Men det ans\u00e5g senare forskare vara orimligt l\u00e5ga siffror eftersom det skulle inneb\u00e4ra en mycket kraftigt folk\u00f6kning under stormaktstiden trots de st\u00e4ndiga krigen. P\u00e5 olika s\u00e4tt b\u00f6rjade de d\u00e4rf\u00f6r r\u00e4kna upp genomsnittsstorleken p\u00e5 hush\u00e5llen f\u00f6r att f\u00e5 fram mer ”rimliga” siffror och gjorde sig d\u00e4rmed oberoende av de samtida k\u00e4llorna.<\/p>\n

Deras uppskattningar har bidragit till att skapa en allm\u00e4n uppfattning att stora nordiska kriget var en tid d\u00e5 folkm\u00e4ngden minskade, som g\u00e4llde \u00e5tminstone fram till \u00e5r 2000. Det \u00e5ret publicerades Lennart Andersson Palms forskningsrapport ”Folkm\u00e4ngden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997” som baserades p\u00e5 just samtida k\u00e4llor och inte magk\u00e4nsla. Enligt hans uppskattning hade Sverige (inom nuvarande gr\u00e4nser) 639 000 inv\u00e5nare \u00e5r 1571 (vilket \u00f6verensst\u00e4mmer med Hans Forsell). N\u00e4r stora nordiska kriget b\u00f6rjade ska denna folkm\u00e4ngd ha mer \u00e4n f\u00f6rdubblats till 1 363 000 inv\u00e5nare och den skulle forts\u00e4tta \u00f6ka (om \u00e4n i en l\u00e5ngsammare takt) s\u00e5 att den uppn\u00e5dde 1 408 000 inv\u00e5nare \u00e5r 1718.<\/p>\n

Det m\u00e4rkliga med denna kraftiga folk\u00f6kning \u00e4r att den skedde trots d\u00f6dstal som rimligen b\u00f6r ha varit h\u00f6ga under en tid av n\u00e4stan st\u00e4ndiga krig och \u00e5terkommande pestepidemier. F\u00f6r att f\u00f6rklara detta m\u00e5ste f\u00f6delsetalen ha varit h\u00f6gre \u00e4n de var under de mest expansiva decennierna under 1800-talets befolkningsexplosion. De fragmentariska bevis som finns f\u00f6r f\u00f6delsetal under 1600-talet bekr\u00e4ftar ocks\u00e5 detta. Lennart Anderssons Palm forts\u00e4tter dessutom med att utifr\u00e5n k\u00e4lluppgifter f\u00f6rklara varf\u00f6r f\u00f6delsetalen var s\u00e5 h\u00f6ga. Enligt honom ska kvinnor ha gift sig tidigare under stormaktstiden \u00e4n under senare perioder och f\u00e4rre kvinnor f\u00f6rblev ogifta hela sitt liv. Allt detta innebar att det f\u00f6ddes fler barn per kvinna. Gynnsamma f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en befolkningsexplosion var det faktum att digerd\u00f6den och den l\u00e5ngvariga kris som f\u00f6ljde i dess fotsp\u00e5r hade tryckt ned folktalen kraftigt. P\u00e5 1500-talet kom dock rekylen n\u00e4r Europa upplevde en l\u00e5ngvarig ekonomisk uppg\u00e5ng med en mycket snabbt v\u00e4xande folkm\u00e4ngd som resultat.<\/p>\n

Flera lagar och f\u00f6rordningar som kom under Karl XI:s tid tycks emellertid ha haft en samlad effekt som gjorde att den genomsnittliga \u00e4ktenskaps\u00e5ldern h\u00f6jdes och att andelen kvinnor som aldrig gifte sig \u00f6kade. Den bakomliggande f\u00f6rklaringen till dessa f\u00f6r\u00e4ndringar torde vara att folkm\u00e4ngden hade n\u00e5tt taket f\u00f6r vad det d\u00e5tida Sverige klarade av att f\u00f6rs\u00f6rja och detta resulterade i \u00e5terkommande sv\u00e4ltkatastrofer n\u00e4r det blev missv\u00e4xt.<\/p>\n

Den vanliga uppfattningen att Sveriges befolkning skulle ha varit mycket st\u00f6rre om det inte hade varit f\u00f6r alla krig under stormaktstiden tycks d\u00e4rmed inte st\u00e4mma. Hade svenskar inte d\u00f6tt p\u00e5 slagf\u00e4lten skulle de troligen ha d\u00f6tt av sv\u00e4lt i st\u00e4llet eller inte alls ha blivit f\u00f6dda p\u00e5 grund av s\u00e4mre ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r familjebildning.<\/p>\n

N\u00e4r Sveriges folkm\u00e4ngd \u00e5terigen b\u00f6rjade \u00f6ka kraftigt i b\u00f6rjan av 1800-talet var orsaken teknologiska f\u00f6rb\u00e4ttringar som \u00f6kade jordbrukets kapacitet och f\u00f6rb\u00e4ttrade h\u00e4lsan. Detta minskade d\u00f6dstalen (steg 2 i den ”demografiska transitionen”) men \u00e4ktenskapsm\u00f6nstret f\u00f6r\u00e4ndrades d\u00e4remot inte tillbaka till stormaktstidens f\u00f6rh\u00e5llanden, s\u00e5 f\u00f6delsetalen f\u00f6rblev p\u00e5 1700-talets niv\u00e5 till de sj\u00f6nk ytterligare i steg 3 i den demografiska transitionen.<\/p>\n

\"\"

Den demografiska transitionens fyra steg: Steg 1, stabil befolkning med h\u00f6ga d\u00f6ds- och f\u00f6delsetal. Steg 2, snabbt v\u00e4xande befolkning med sjunkande d\u00f6dstal men fortsatt h\u00f6ga f\u00f6delsetal. Steg 3, l\u00e5ngsammare \u00f6kning med b\u00e5de sjunkande d\u00f6ds- och f\u00f6delsetal. Steg 4, stabil befolkning med l\u00e5ga d\u00f6ds- och f\u00f6delsetal.<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I Carl Gustaf Malmstr\u00f6ms verk om frihetstiden fr\u00e5n 1895 finns f\u00f6ljande fotnot om hur Sveriges befolkning p\u00e5verkades av stora nordiska kriget (band 2, sid 74-75): Axelson s\u00f6ker s. 371 och f. att g\u00f6ra en ber\u00e4kning \u00f6fver folkm\u00e4ngden inom det egentliga … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-2357","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allman-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2357","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2357"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2357\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2369,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2357\/revisions\/2369"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2357"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2357"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2357"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}