{"id":2338,"date":"2015-09-07T00:17:49","date_gmt":"2015-09-06T22:17:49","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2338"},"modified":"2015-09-13T22:16:14","modified_gmt":"2015-09-13T20:16:14","slug":"den-ryska-fredsmaklaren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2338","title":{"rendered":"Den ryska ”fredsm\u00e4klaren”"},"content":{"rendered":"
\"\"

Elisabeth av Ryssland (1709-1762)<\/p><\/div>\n

1748 var \u00e5ret d\u00e5 det \u00f6sterrikiska tronf\u00f6ljdskriget avslutades. Ett krig som hade p\u00e5g\u00e5tt \u00e4nda sedan Preussens invasion av Schlesien i december 1740 och som hade sm\u00e4lt samman med det spansk-engelska kolonialkriget som b\u00f6rjade i oktober 1739. Kriget hade b\u00f6ljat fram och tillbaka och alla deltagande nationer hade sett \u00e5tskilliga dramatiska v\u00e4ndningar fr\u00e5n hopp till f\u00f6rtvivlan och vice versa. De sista \u00e5ren hade dock kriget stabiliserats p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att den franska arm\u00e9n, under Moritz av Sachsens ledning, hade f\u00f6rvandlats till en ostoppbar segermaskin som metodiskt hade ockuperat hela \u00d6sterrikiska Nederl\u00e4nderna (f\u00f6rutom Luxemburg) och nu var p\u00e5 v\u00e4g att g\u00f6ra samma sak med den Nederl\u00e4ndska republiken. Storbritannien hade \u00e5 andra sidan ocks\u00e5 hittat en framg\u00e5ngsrik strategi. Genom att anv\u00e4nda sin \u00f6verl\u00e4gsna flotta till att blockera fiendens kvarvarande flottstyrkor i sina hamnar hade de uppn\u00e5tt totalt sj\u00f6herrav\u00e4lde och var nu i en position att er\u00f6vra kolonier som inte l\u00e4ngre kunde f\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rkningar fr\u00e5n sina heml\u00e4nder. F\u00f6r Frankrikes och Storbritanniens viktigaste bundsf\u00f6rvanter, Spanien respektive \u00d6sterrike, hade kriget visserligen g\u00e5tt s\u00e4mre (i synnerhet f\u00f6r \u00d6sterrike), men dessa l\u00e4nder kompenserade sin milit\u00e4ra svaghet med obstinat envishet (i synnerhet Maria Theresia) och de var mycket ovilliga att rucka p\u00e5 sina krigsm\u00e5l.<\/p>\n

Det som skulle bryta d\u00f6dl\u00e4get var att Ryssland gjorde sig redo att tr\u00e4da in i kriget. Ryssarna var allierade med \u00d6sterrike men hade av en rad olika anledningar h\u00e5llit sig utanf\u00f6r det \u00f6sterrikiska tronf\u00f6ljdskriget. F\u00f6r n\u00e4stan samtidigt som den tyskromerska kejsaren Karl VI dog 1740 s\u00e5 dog \u00e4ven den ryska kejsarinnan Anna Ivanovna. Hon hade utsett hennes systers barnbarn Ivan VI som sin eftertr\u00e4dare, men eftersom han bara var tv\u00e5 m\u00e5nader gammal s\u00e5 inledde d\u00f6dsfallet en period av inre oroligheter som gjorde Ryssland ovilligt att delta i utrikes \u00e4ventyr. Det fanns n\u00e4mligen inte mindre \u00e4n tre fraktioner som k\u00e4mpade om makten. F\u00f6rst var det hertigen av Kurland som hade varit den egentlige styresmannen under Annas regeringstid och som var t\u00e4nkt att forts\u00e4tta med det under Ivan VI:s minder\u00e5righet. Han var emellertid mycket impopul\u00e4r och st\u00f6rtades redan efter ett par veckor av Ivan VI:s mor Anna Leopoldovna (som Anna Ivanovna hade ansett som ol\u00e4mplig att eftertr\u00e4da henne). Anna Leopoldovna skulle i sin tur st\u00f6rtas ett \u00e5r senare i en statskupp av sin mors kusin Elisabeth (Peter den stores dotter).<\/p>\n

Trots att Elisabeth ans\u00e5gs vara fransksinnad och att hennes statskupp hade st\u00f6tts av fransm\u00e4nnen s\u00e5 hade hennes r\u00e5dgivare ingen tanke p\u00e5 att avsluta den \u00f6sterrikiska alliansen utan de var inst\u00e4llda p\u00e5 att komma till Maria Theresias r\u00e4ddning. Men sedan ett halv\u00e5r tillbaka befann sig Ryssland i ett krig mot Sverige och det var f\u00f6rst n\u00e4r detta hade avslutats sommaren 1743 som Ryssland kunde t\u00e4nka sig att tr\u00e4da in i det \u00f6sterrikiska tronf\u00f6ljdskriget p\u00e5 \u00d6sterrikes sida. Fast vid det laget hade Elisabeth retat upp sig p\u00e5 den \u00f6sterrikiske ambassad\u00f6ren Antionotto Botta som hon misst\u00e4nkte f\u00f6r att vara inblandad i kupplaner mot henne. Botta hann visserligen l\u00e4mna landet, men Elisabeth kr\u00e4vde att Maria Theresia skulle bestraffa honom, vilket Maria Theresia envist v\u00e4grade att g\u00f6ra. Detta innebar att Elisabeth f\u00f6rlorade allt intresse f\u00f6r att hj\u00e4lpa \u00d6sterrike under det p\u00e5g\u00e5ende kriget.<\/p>\n

Som \u00e5sk\u00e5dare till det \u00f6sterrikiska tronf\u00f6ljdskriget kom Elisabeth dock av moraliska sk\u00e4l att bli allt mer fientligt inst\u00e4lld till den machiavelliske kung Fredrik av Preussen. Och eftersom den snabbt v\u00e4xande och slagkraftiga preussiska arm\u00e9n \u00e4ven var ett potentiellt hot mot Ryssland lade hon den gamla of\u00f6rr\u00e4tten \u00e5t sidan och n\u00e4rmade sig \u00d6sterrike. Hennes erbjudande till \u00d6sterrike var en allians i utbyte mot att de omedelbart attackerade Preussen. Kurs\u00e4ndringen skedde dock f\u00f6rst i januari 1746, bara en m\u00e5nad efter att Preussen hade slutit sin andra separatfred med \u00d6sterrike. Maria Theresia m\u00e5ste ha \u00e5ngrat djupt att hon sl\u00f6t fred med Preussen, men till skillnad fr\u00e5n Fredrik den store var hon inte beredd att s\u00e5 l\u00e4ttvindigt bryta ing\u00e5ngna fredsavtal. Det ryska erbjudandet avb\u00f6jdes och efter m\u00e5nader av f\u00f6rhandlingar sl\u00f6t \u00d6sterrike och Ryssland en defensivallians i juni 1746 som inte omfattade det p\u00e5g\u00e5ende kriget mot Frankrike. Denna allians skulle inte avsluta det \u00f6sterrikiska tronf\u00f6ljdskriget, men gjorde nytta genom att undanr\u00f6ja risken f\u00f6r att Fredrik den store \u00e5terigen skulle hugga Maria Theresia i ryggen.<\/p>\n

Den rysk-\u00f6sterrikiska defensivalliansen var emellertid bara b\u00f6rjan. Ryssland skulle forts\u00e4tta att r\u00f6ra sig allt n\u00e4rmare det anti-franska l\u00e4gret. Elisabeth ans\u00e5g visserligen inte att det l\u00e5g i Rysslands intresse att besegra Frankrike, men i desperation \u00f6ver motg\u00e5ngarna i Nederl\u00e4nderna b\u00f6rjade britterna uppvakta henne med stora summor pengar och detta var tydligen n\u00e5got som Ryssland hade nytta av. De utdragna f\u00f6rhandlingarna resulterade n\u00e4mligen i november 1747 i ett avtal om 30 000 ryska hj\u00e4lptrupper vid Rhen i utbyte mot 300 000 pund om \u00e5ret. S\u00e5 fort avtalet ratificerades och \u00f6verl\u00e4mnades till S:t Petersburg (vilket skedde den 8 februari 1748) b\u00f6rjade den ryska hj\u00e4lpk\u00e5ren sin l\u00e5ngsamma marsch mot Nederl\u00e4nderna.<\/p>\n

F\u00f6r ett krigstr\u00f6tt Frankrike var detta mycket ov\u00e4lkomna nyheter och det blev nu mer villigt att kompromissa f\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd en fred innan ryssarna anl\u00e4nder. Den franska offensiven mot Nederl\u00e4nderna fortsatte emellertid och \u00e4ven britterna var villiga att f\u00e5 till st\u00e5nd en fred d\u00e5 de inte var \u00f6vertygade om att de ryska trupperna var tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att v\u00e4nda krigslyckan.<\/p>\n

Fredsf\u00f6rhandlingarna \u00e4gde rum i Aachen, inom h\u00f6rh\u00e5ll f\u00f6r de franska kanonerna som samtidigt bel\u00e4grade Maastricht. Fransm\u00e4nnen bantade sina krav p\u00e5 don Felipes furstend\u00f6me till att enbart omfatta sin moders hemland Parma. Britterna \u00e5 sin sida gav tillbaka Louisbourg till Frankrike. Maria Theresia var uppr\u00f6rd \u00f6ver att britterna sk\u00e4nkte bort ett av hennes territorier och lika uppr\u00f6rd var kungen av Sardinien som hade erh\u00e5llit en del av Parma (hertigd\u00f6met Piacenza) som betalning f\u00f6r sin allians med britter och \u00f6sterrikare. Spanjorerna gillade inte att de skulle l\u00e4mna tillbaka hertigd\u00f6met Savojen som de hade ockuperat och bara f\u00e5 Parma i utbyte trots de franska framg\u00e5ngarna i Nederl\u00e4nderna. Men dessa besvikna bundsf\u00f6rvanter var tvungna att gilla l\u00e4get, f\u00f6r det var britterna och fransm\u00e4nnen som bar kostnaden f\u00f6r kriget.\u00a0 Prelimin\u00e4rfreden sl\u00f6ts i april 1748 och den slutgiltiga freden undertecknades av Frankrike, Storbritannien och Nederl\u00e4nderna i oktober (de \u00f6vriga l\u00e4nderna f\u00f6ljde efter under vintern).<\/p>\n

Det \u00f6sterrikiska tronf\u00f6ljdskriget hade efter m\u00e5nga skiftande vindar slutat oavgjort. Preussen som hade slutit separatfred var dock en klar segrare och \u00d6sterrike som hade f\u00f6rlorat territorium till inte bara Preussen utan \u00e4ven don Felipe var en klar f\u00f6rlorare. I praktiken var freden i Aachen bara ett vapenstillest\u00e5nd. \u00a0Grundl\u00e4ggande konflikter var fortfarande ol\u00f6sta och \u00e5tta \u00e5r senare var Preussen \u00e5terigen i krig mot \u00d6sterrike, och Storbritannien i krig mot Frankrike, p\u00e5 grund av samma mots\u00e4ttningar som i det \u00f6sterrikiska tronf\u00f6ljdskriget.<\/p>\n

Men med detta s\u00e4tter jag punkt f\u00f6r sommarens serie inl\u00e4gg. Jag t\u00e4nker inte forts\u00e4tta med sju\u00e5rskriget eftersom det kriget \u00e4r s\u00e5 pass v\u00e4lk\u00e4nt och serien har redan blivit mycket mer omfattande \u00e4n vad jag hade t\u00e4nkt fr\u00e5n b\u00f6rjan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

1748 var \u00e5ret d\u00e5 det \u00f6sterrikiska tronf\u00f6ljdskriget avslutades. Ett krig som hade p\u00e5g\u00e5tt \u00e4nda sedan Preussens invasion av Schlesien i december 1740 och som hade sm\u00e4lt samman med det spansk-engelska kolonialkriget som b\u00f6rjade i oktober 1739. Kriget hade b\u00f6ljat fram … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-2338","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allman-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2338","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2338"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2338\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2343,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2338\/revisions\/2343"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2338"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2338"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2338"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}