{"id":2334,"date":"2015-08-30T23:48:48","date_gmt":"2015-08-30T21:48:48","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2334"},"modified":"2015-08-31T02:00:56","modified_gmt":"2015-08-31T00:00:56","slug":"stormaktskriget-utan-slut-1739-1748","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2334","title":{"rendered":"Stormaktskriget utan \u00e4nde 1739-1747"},"content":{"rendered":"

Det tyska inb\u00f6rdeskriget avslutades juldagen 1745 med freden i Dresden, men det europeiska stormaktskriget skulle p\u00e5g\u00e5 i ytterligare tre \u00e5r. Medan det tyska inb\u00f6rdeskriget hade kretsat runt \u00d6sterrike som f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rsvara sin territoriella integritet mot rovlystna grannar, var stormaktskriget framf\u00f6rallt en global kamp mellan Frankrike och Storbritannien. Till skillnad fr\u00e5n deltagarna i det tyska inb\u00f6rdeskriget var dock Frankrikes och Storbritanniens krigsm\u00e5l otydliga under den andra halvan av kriget. Den huvudsakliga drivkraften var snarare att r\u00e4dda ansiktet genom att uppn\u00e5 n\u00e5got som kan kallas f\u00f6r seger och d\u00e4rmed r\u00e4ttf\u00e4rdiga de h\u00f6ga kostnaderna. Ingen av dem var emellertid f\u00f6rm\u00f6gen att vinna en klar seger eftersom\u00a0britterna dominerade till sj\u00f6ss och fransm\u00e4nnen till lands.<\/p>\n

Egentligen b\u00f6rjade stormaktskriget, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen hela det \u00f6sterrikiska tronf\u00f6ljdskriget, som ett perifert spanskt-engelskt kolonialkrig \u00e5r 1739. L\u00e5ngt senare har detta kolonialkrig f\u00e5tt det f\u00e4rgstarka namnet ”War of Jenkin’s Ear” i engelskspr\u00e5kig litteratur. Spanjorerna hade l\u00e4nge klagat \u00f6ver att britterna \u00e4gnade sig \u00e5t smuggling i de spanska kolonierna och dess kustbevakning hade tagit till h\u00e5rdh\u00e4nta metoder f\u00f6r att stoppa detta. Britterna \u00e5 sin sida h\u00e4vdade att oskyldiga sj\u00f6m\u00e4n r\u00e5kade ut f\u00f6r spansk brutalitet. En av de drabbade var kapten Jenkins som 1731 fick sitt \u00f6ra avhugget och sedan visade upp det avhuggna \u00f6rat inf\u00f6r det brittiska parlamentet. Den brittiska opinionen blev allt mer krigslysten \u00e4ven om den brittiske prim\u00e4rministern Robert Walpole in i det l\u00e4ngsta f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6ra en fredspolitik. Till slut fick krigsv\u00e4nnerna igenom sin vilja och kriget inleddes i oktober 1739. Eftersom Spanien hade en defensivallians med Frankrike innebar den brittiska krigsf\u00f6rklaringen \u00e4ven en h\u00f6g sannolikhet f\u00f6r att detta land skulle dras in i det spansk-engelska kriget.<\/p>\n

Britterna hade en flotta som var st\u00f6rre \u00e4n de tv\u00e5 n\u00e4st st\u00f6rsta flottorna tillsammans s\u00e5 de var fulla av optimism inf\u00f6r ett kolonialkrig. Planen var helt enkelt att utnyttja sitt maritima \u00f6verl\u00e4ge \u00e5t att er\u00f6vra de spanska kolonierna en efter en. Trots en inledande framg\u00e5ng (Porto Bello) skulle det dock visa sig allt annat \u00e4n enkelt att \u00f6vers\u00e4tta flottans \u00f6verl\u00e4gsenhet till territoriella er\u00f6vringar. Den sammanlagda styrkan p\u00e5 de brittiska, spanska och franska eskadrarna som opererade i V\u00e4stindien under detta krig satte ett nytt rekord och det resulterade i stora logistiska problem f\u00f6r framf\u00f6rallt britterna. Det fanns helt enkelt inte en utbyggd infrastruktur f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja s\u00e5dana koncentrationer av skepp och manskap i ett og\u00e4stv\u00e4nligt klimat. Epidemier och umb\u00e4randen kom d\u00e4rf\u00f6r att krossa Storbritanniens imperialistiska dr\u00f6mmar. Det mest sm\u00e4rtsamma bakslaget var attacken mot Cartagena v\u00e5ren 1741 d\u00e4r en brittisk invasionsstyrka p\u00e5 30 000 man f\u00f6rlorade h\u00e4lften av manskapet, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av sjukdomar.<\/p>\n

Vid det laget hade dock b\u00e5de Spanien och Storbritannien (samt Frankrike) blivit mer intresserade av vad som h\u00e4nde i Tyskland. Spanien s\u00e5g det som en chans att skaffa ett nytt italienskt kungad\u00f6me \u00e5t en av sina prinsar och skeppade \u00f6ver en arm\u00e9 vintern 1741-42. Frankrike f\u00f6rs\u00f6kte dock h\u00e5lla tillbaka de stridslystna spanjorerna och till\u00e4t till en b\u00f6rjan inte transporter \u00f6ver sitt territorium. N\u00e4r sedan den brittiska flottan f\u00f6rst\u00e4rkte sin n\u00e4rvaro i Medelhavet f\u00f6rhindrades f\u00f6rst\u00e4rkningar till den spanska arm\u00e9n i Italien som hade sv\u00e5rt att utr\u00e4tta n\u00e5got mot \u00d6sterrikes och Sardiniens f\u00f6renade styrkor. Det var f\u00f6rst n\u00e4r Frankrike b\u00f6rjade visa st\u00f6rre intresse f\u00f6r den italienska fronten som det b\u00f6rjade h\u00e4nda saker. I slaget vid Bassignano (september 1745) vann den fransk-spanska arm\u00e9n en stor seger och f\u00f6rdrev \u00f6sterrikarna fr\u00e5n Lombardiet. Preussens separatfred med \u00d6sterrike n\u00e5gra m\u00e5nader senare gjorde det dock m\u00f6jligt f\u00f6r Maria Theresia att 1746 skicka f\u00f6rst\u00e4rkningar till Italien och driva tillbaka den fransk-spanska arm\u00e9n till Frankrike.<\/p>\n

Maria Theresia hade velat fullf\u00f6lja triumfen i Italien 1746 genom att \u00e5terer\u00f6vra B\u00e4gge Sicilierna. Men britterna betraktade Frankrike som huvudfiende och beg\u00e4rde en invasion av Provence vintern 1746-47. Maria Theresia hade inget val \u00e4n att lyda eftersom det var brittiska subsidier som under hela kriget hade h\u00e5llit det skuldsatta \u00d6sterrike flytande. Det var \u00e4ven brittiska p\u00e5tryckningar som hade tvingat henne att avtr\u00e4da land till Sardinien i utbyte mot detta lands st\u00f6d, samt tv\u00e5 g\u00e5nger sluta separatfred med Preussen som fick beh\u00e5lla Schlesien. F\u00f6r Storbritannien var kampen mot Frankrike helt \u00f6verordnad \u00d6sterrikes territoriella integritet och detta orsakade mycket bitterhet hos \u00d6sterrike. Britterna \u00e5 sin sida klagade \u00f6ver att de fick alldeles f\u00f6r lite valuta f\u00f6r de pengar som de skyfflade in i den \u00f6sterrikiska statskassan. Invasionen av Provence blev ett fiasko.<\/p>\n

Frankrikes motg\u00e5ngar i Tyskland 1742-43 hade som jag n\u00e4mnde i f\u00f6rra veckans inl\u00e4gg inneburit ett skifte av krigsanstr\u00e4ngningen mot mer n\u00e4rbel\u00e4gna krigssk\u00e5deplatser. I Italien hade denna strategi inte gett utdelning, men i den viktigaste krigssk\u00e5deplatsen i \u00d6sterrikiska Nederl\u00e4nderna hade framg\u00e5ngarna varit enorma. \u00c5ren 1744-1747 hade den franska arm\u00e9n successivt er\u00f6vrat alla f\u00e4stningar i denna region s\u00e5 att endast Luxemburg \u00e5terstod. Mannen som hade gjort detta m\u00f6jligt var Moritz av Sachsen som tillsammans med Fredrik den store var detta krigs mest hyllade f\u00e4ltherre. Vid sidan av alla intagna f\u00e4stningar s\u00e5 vann han \u00e4ven en lysande seger mot brittiskledda pragmatiska arm\u00e9n i Fontenoy 1745.<\/p>\n

\"\"

Moritz av Sachsen (1696-1750)<\/p><\/div>\n

Men framg\u00e5ngarna berodde inte enbart p\u00e5 Moritz av Sachsens f\u00e4ltherrekonst. Sedan 1743 hade Nederl\u00e4nderna bidragit med hj\u00e4lptrupper till den pragmatiska arm\u00e9n och trots att de formellt inte var i krig skulle de bidra med lika m\u00e5nga trupper som Storbritannien. Det \u00f6sterrikiska inslaget var litet d\u00e5 Maria Theresia kallt r\u00e4knade med britter och holl\u00e4ndare var mer motiverade att f\u00f6rsvara \u00d6sterrikiska Nederl\u00e4nderna mot Frankrike \u00e4n hon sj\u00e4lv. Den en g\u00e5ng s\u00e5 respektingivande holl\u00e4ndska arm\u00e9n hade dock under den tv\u00e5 decennier l\u00e5nga fredsperioden f\u00f6rfallit p\u00e5 ett s\u00e4tt som p\u00e5minde om Sveriges arm\u00e9. Under sina f\u00e4ltt\u00e5g i \u00d6sterrikiska Nederl\u00e4nderna hade Moritz av Sachsen g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng sett hur bedr\u00f6vligt de holl\u00e4ndska regementena presterade och insett att de var den svaga l\u00e4nken i den pragmatiska arm\u00e9n. Han hade l\u00e4nge beg\u00e4rt att f\u00e5 invadera Nederl\u00e4nderna och 1747 fick han det efterl\u00e4ngtade tillst\u00e5ndet. Holl\u00e4ndarna vek ned sig p\u00e5 ett s\u00e4tt som p\u00e5minde om det \u00f6desdigra \u00e5ret 1672. Den ”ointagliga” f\u00e4stningen Bergen-op-Zoom (som f\u00f6rsvarades av 86-\u00e5rige svensken Isaac Cronstr\u00f6m) f\u00f6ll i september till en fransk styrka ledd av dansken Woldemar L\u00f8wendahl medan Moritz av Sachsen (vars mor var tysk-svenska Aurora K\u00f6nigsmarck) uppeh\u00f6ll den pragmatiska arm\u00e9n vid Maastricht. \u00c4ven Maastricht var en ”ointaglig” holl\u00e4ndsk f\u00e4stning som Moritz av Sachsen kr\u00f6nte sin karri\u00e4r med att er\u00f6vra \u00e5ret efter.<\/p>\n

Medan Moritz av Sachen k\u00f6rde \u00f6ver den pragmatiska arm\u00e9n i Nederl\u00e4nderna hade Storbritanniens kung besegrat ett jakobitiskt uppror i Skottland 1744-45 som hade gjort att britterna tillf\u00e4lligt drog tillbaka trupper till hemlandet. Den brittiska flottan hade ocks\u00e5 varit segerrik och i praktiken utest\u00e4ngt Frankrike fr\u00e5n v\u00e4rldshaven. N\u00e4r det g\u00e4ller koloniala er\u00f6vringar hade framg\u00e5ngarna inte varit lika \u00f6verl\u00e4gsna men de hade likv\u00e4l er\u00f6vrat den viktiga f\u00e4stningen Louisbourg i Kanada.<\/p>\n

Efter alla dessa \u00e5r av krig var fredsviljan p\u00e5taglig i Europas huvudst\u00e4der. Men de spretiga resultaten i de olika krigssk\u00e5deplatserna gjorde att ingen ville erk\u00e4nna sig som f\u00f6rlorare. Maria Theresia hade visserligen f\u00f6rlorat kontrollen \u00f6ver \u00d6sterrikiska Nederl\u00e4nderna, men hon hade redan tvingats ge upp territorium till Preussen och Sardinien och ville hellre forts\u00e4tta kriget \u00e4n att avtr\u00e4da \u00e4n mer territorium. Storbritannien hade \u00e5 sin sida inte f\u00f6rlorat kontrollen \u00f6ver n\u00e5got territorium och var d\u00e4rf\u00f6r inte villigt att l\u00e4mna tillbaka Louisbourg till fransm\u00e4nnen i utbyte mot \u00d6sterrikiska Nederl\u00e4nderna. Spanien ockuperade Savoyen (den del av kungariket Sardinien som l\u00e5g p\u00e5 den franska sidan av alperna) och hade ingen tanke p\u00e5 att ge upp dr\u00f6mmen om ett eget furstend\u00f6me \u00e5t don Felipe. Och Frankrike k\u00e4nde sig minst av alla som en f\u00f6rlorare. Trots krigsledan var det d\u00e4rf\u00f6r mycket sv\u00e5rt att sluta fred. Det som till slut skulle l\u00f6sa knutarna var att en helt ny akt\u00f6r tr\u00e4dde in i kriget.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det tyska inb\u00f6rdeskriget avslutades juldagen 1745 med freden i Dresden, men det europeiska stormaktskriget skulle p\u00e5g\u00e5 i ytterligare tre \u00e5r. Medan det tyska inb\u00f6rdeskriget hade kretsat runt \u00d6sterrike som f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rsvara sin territoriella integritet mot rovlystna grannar, var stormaktskriget framf\u00f6rallt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-2334","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allman-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2334","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2334"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2334\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2337,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2334\/revisions\/2337"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2334"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2334"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2334"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}