{"id":2326,"date":"2015-08-24T00:20:03","date_gmt":"2015-08-23T22:20:03","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2326"},"modified":"2015-08-24T23:08:17","modified_gmt":"2015-08-24T21:08:17","slug":"osterrikes-krig-mot-kejsaren-utan-land-och-kungen-utan-heder-1742-1745","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2326","title":{"rendered":"\u00d6sterrikes krig mot kejsaren utan land och kungen utan heder 1742-1745"},"content":{"rendered":"
\"\"

Kejsar Karl Albrecht (1697-1745)<\/p><\/div>\n

\"\"

Kung Fredrik den store (1712-1786)<\/p><\/div>\n

Den 24 januari 1742 valdes Karl Albrecht av Bayern till tyskromersk kejsare och skrev d\u00e4rmed historia genom att bryta ett 300 \u00e5r gammalt habsburgskt monopol p\u00e5 kejsarkronan. Maria Theresia v\u00e4grade visserligen att erk\u00e4nna valets legitimitet eftersom hennes representant hade nekats att l\u00e4gga B\u00f6hmens r\u00f6st i valet med h\u00e4nvisning till att den B\u00f6hmiska tronf\u00f6ljden var omstridd (Karl Albrecht sj\u00e4lv hade ju blivit kr\u00f6nt till kung av B\u00f6hmen i december). Detta kunde dock inte f\u00f6rminska Karl Albrechts legitimitet utanf\u00f6r de Habsburg-kontrollerade l\u00e4nderna eftersom de \u00e5tta n\u00e4rvarande kurfurstarna var enh\u00e4lliga i sitt beslut. \u00c4ven Habsburgtrogna kurfurstar som till exempel Hannover hade svikit Maria Theresias kandidat (hennes make Frans Stefan) eftersom de inte ville f\u00f6rarga den blivande kejsaren som nu kunde anv\u00e4nda kejsartitelns prestige till att uppb\u00e5da hj\u00e4lptrupper fr\u00e5n de tyska sm\u00e5staterna.<\/p>\n

\u00c4ven den st\u00e4ndigt op\u00e5litlige kung Fredrik av Preussen hade under vintern 1741-42 tyckt sig se att vinden o\u00e5terkalleligt bl\u00e5ste i den anti-\u00f6sterrikiska koalitionens riktning. Han hade d\u00e4rf\u00f6r brutit sitt hemliga vapenstillest\u00e5nd med \u00d6sterrike och ist\u00e4llet beslutat att hj\u00e4lpa sina officiella bundsf\u00f6rvanter som stred i B\u00f6hmen genom att attackera M\u00e4hren. Under samma vinter hade \u00e4ven en spansk uppladdning \u00e4gt rum i Italien som innebar att \u00e4nnu en front skulle \u00f6ppnas i Italien efter ett \u00e5r av \u00f6sterrikiska motg\u00e5ngar i Tyskland.<\/p>\n

Men 1742 skulle bli ett helt annorlunda \u00e5r \u00e4n 1741. Redan innan det nya \u00e5ret hade b\u00f6rjat inledde \u00d6sterrike en motoffensiv med hj\u00e4lp av kroater och serber fr\u00e5n den s\u00e5 kallade Milit\u00e4rgr\u00e4nsen som h\u00f6ll vakt mot turkiska angrepp. Offensiven kom som en fullst\u00e4ndig \u00f6verraskning f\u00f6r de f\u00e5taliga fransk-bayerska ockupanterna i egentliga \u00d6sterrike som under januari f\u00f6rdrevs eller kapitulerade (i den senare kategorin: 10 000 fransm\u00e4n i Linz). Offensiven fortsatte in i Bayern och samma dag som Karl Albrecht kr\u00f6ntes till kejsare i Frankfurt (12 februari) f\u00f6ll hans bayerska huvudstad M\u00fcnchen i \u00f6sterrikiska h\u00e4nder.<\/p>\n

Den nykr\u00f6nte kejsarens triumf f\u00f6rbyttes d\u00e4rmed omedelbart till ett tillst\u00e5nd av f\u00f6rnedring. Med hans hemland ockuperat och sv\u00e5rt h\u00e4rjat av de brutala balkantrupperna s\u00e5 var han ber\u00f6vad alla sina int\u00e4kter. S\u00e5 trots sin kejsartitel var han nu i praktiken en landsflykting och helt beroende av franska fickpengar f\u00f6r att h\u00e5lla sitt hov i Frankfurt. S\u00e5v\u00e4l fiender som bundsf\u00f6rvanter skulle under hela hans korta regeringstid ignorera honom s\u00e5som en f\u00f6rbrukad kraft.<\/p>\n

Samtidigt misslyckades den preussiska attacken mot M\u00e4hren, trots minimal \u00f6sterrikisk n\u00e4rvaro, p\u00e5 grund av d\u00e5lig planering och ett framg\u00e5ngsrikt gerillakrig fr\u00e5n bondeuppb\u00e5d st\u00f6dda av husarer. Det lilla intresse Fredrik den store hade f\u00f6r att hj\u00e4lpa sina bundsf\u00f6rvanter var nu helt borta och han f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5terigen sluta separatfred. Maria Theresia var dock var fortsatt ovillig att ge upp Schlesien och det kr\u00e4vdes en ny preussisk seger i slaget vid Chotusitz i maj samt ett allt besv\u00e4rligare l\u00e4ge f\u00f6r de fransk-bayerska styrkorna f\u00f6r att hon skulle \u00e4ndra uppfattning. I juni avtr\u00e4dde hon d\u00e4rf\u00f6r Schlesien till Preussen i en fred som \u00e4ven omfattade Sachsen.<\/p>\n

Inom loppet av ett drygt halv\u00e5r hade d\u00e4rmed situationen g\u00e5tt fr\u00e5n ett desperat l\u00e4ge f\u00f6r \u00d6sterrike till ett n\u00e4stan lika desperat l\u00e4ge f\u00f6r \u00d6sterrikes kvarvarande fiender. Bayern var ockuperat och den isolerade franska arm\u00e9n i Prag hotades med underg\u00e5ng. Ett desillusionerat Frankrike gick nu med p\u00e5 att \u00d6sterrike skulle f\u00e5 beh\u00e5lla Bayern i utbyte mot fri lejd f\u00f6r den franska arm\u00e9n i B\u00f6hmen och att Karl Albrecht kompenserades med furstbiskopsd\u00f6men vid Rhen. Och eftersom f\u00e4ltt\u00e5get i Italien hade g\u00e5tt d\u00e5ligt f\u00f6r spanjorerna var det d\u00e4rmed m\u00f6jligt att avsluta hela kriget p\u00e5 gynnsamma villkor. Maria Theresia var dock inte redo f\u00f6r fred utan hon s\u00e5g nu chansen att f\u00f6rutom Bayern \u00e4ven vinna tillbaka Lothringen och kungariket Neapel som hade f\u00f6rlorats i det polska tronf\u00f6ljdskriget. Till sin hj\u00e4lp hade hon nu \u00e4ven den s\u00e5 kallade pragmatiska arm\u00e9n vid Rhen som hade organiserats av Storbritannien-Hannover.<\/p>\n

Allt gick dock inte p\u00e5 r\u00e4ls f\u00f6r Maria Theresia under 1742 eftersom de bel\u00e4grade fransm\u00e4nnen i Prag lyckades undkomma f\u00e5ngenskap genom en skicklig genomf\u00f6rd utbrytning i december. I samband med striderna i B\u00f6hmen hade \u00e4ven Karl Albrecht under h\u00f6sten lyckats befria Bayern. F\u00f6r ett tag tycktes det som om det var ett misstag att inte sluta fred med Frankrike sommaren 1742. S\u00e5dan oro skingrades dock det f\u00f6ljande \u00e5ret d\u00e5 Bayern \u00e5terer\u00f6vrades av \u00d6sterrike under v\u00e5ren och den pragmatiska arm\u00e9n besegrade fransm\u00e4nnen i slaget vid Dettingen i juni. Fransm\u00e4nnen evakuerade d\u00e4refter Tyskland helt och h\u00e5llet och Karl Albrecht blev s\u00e5 frustrerad \u00f6ver deras bristande st\u00f6d att han sa upp sin allians med Frankrike. Det sistn\u00e4mnda hade dock ingen praktisk betydelse d\u00e5 han nu var helt irrelevant i storpolitiken. Maria Theresia kunde nu se fram emot 1744 d\u00e5 hon hade t\u00e4nkt f\u00f6ra \u00f6ver kriget p\u00e5 motst\u00e5ndarnas territorium och \u00e5terb\u00f6rda Neapel och Lothringen till sin r\u00e4ttm\u00e4tiga h\u00e4rskare. Men till hennes stora besvikelse skulle detta bli ett \u00e5r d\u00e5 vinden \u00e5terigen v\u00e4nde riktning.<\/p>\n

Vinden v\u00e4nder<\/strong><\/p>\n

Till skillnad fr\u00e5n sommaren 1742 hade motg\u00e5ngarna under 1743 inte mjukat upp den franska inst\u00e4llningen utan snarare f\u00e5tt den att h\u00e5rdna. Den viktigaste f\u00f6rklaringen till detta var att den fredsv\u00e4nlige och \u00e5ldrige kardinal Fleury hade d\u00f6tt 1743 efter att styrt Frankrike i sjutton \u00e5r. De sista \u00e5ren hade hans styre inte k\u00e4nnetecknats av en fast hand och hans eftertr\u00e4dare var nu inriktade p\u00e5 att leda krigsanstr\u00e4ngningen p\u00e5 ett mer kraftfullt s\u00e4tt. En formell krigsf\u00f6rklaring mot Storbritannien utf\u00e4rdades i mars 1744 och ist\u00e4llet f\u00f6r avl\u00e4gsna m\u00e5l i B\u00f6hmen och Bayern skulle man koncentrera sig p\u00e5 n\u00e4rbel\u00e4gna m\u00e5l i \u00d6sterrikiska Nederl\u00e4nderna och Italien d\u00e4r \u00d6sterrike var s\u00e5rbar.<\/p>\n

De \u00f6sterrikiska framg\u00e5ngarna \u00e5ren 1742-1743 hade ocks\u00e5 djupt oroat Fredrik den store i Preussen. Eftersom han sj\u00e4lv inte respekterade ing\u00e5ngna avtal s\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntade han sig inte att Maria Theresia skulle g\u00f6ra det heller. Om Maria Theresia vann kriget mot Frankrike skulle hon enligt Fredriks uppfattning rikta all sin kraft mot Preussen f\u00f6r att \u00e5terta Schlesien. F\u00f6r att stoppa detta besl\u00f6t sig Fredrik f\u00f6r att f\u00f6rbereda sin kraftigt ut\u00f6kade arm\u00e9 f\u00f6r att \u00e5terintr\u00e4da i kriget (den r\u00e4knade nu 140 000 man j\u00e4mf\u00f6rt med 80 000 \u00e5r 1740). F\u00f6rutom att beh\u00e5lla det han redan er\u00f6vrat hoppades han \u00e4ven p\u00e5 att er\u00f6vra den nordliga tredjedelen av B\u00f6hmen.<\/p>\n

Den preussiska attacken mot B\u00f6hmen inleddes i augusti 1744 och resulterade i att \u00d6sterrike avbr\u00f6t sin invasion av Elsass s\u00e5 att arm\u00e9n kunde anv\u00e4ndas \u00e5t att f\u00f6rsvara hemlandet. Att \u00f6sterrikarna kunde g\u00f6ra detta utan att fransm\u00e4nnen hindrade dem var en missr\u00e4kning f\u00f6r Preussen. Situationen f\u00f6rv\u00e4rrades \u00e4n mer av att Sachsen ansl\u00f6t sig till \u00d6sterrike i hopp om att er\u00f6vra preussiskt territorium. I B\u00f6hmen hade Fredrik dessutom gapat efter f\u00f6r mycket och hela f\u00e4ltt\u00e5get slutade i ett fiasko med en snabbt krympande invasionsarm\u00e9. Under h\u00f6sten tvingades styrkan som ursprungligen var 80 000 man stark dra sig tillbaka och sedan bokf\u00f6ra f\u00f6rluster p\u00e5 30 000 man. Fredrik ins\u00e5g att \u00e5terintr\u00e4det i kriget var ett stort misstag och ville nu inget annat \u00e4n att avsluta det. Att fransm\u00e4nnen utnyttjade striderna i B\u00f6hmen till att befria delar av Bayern var ingen tr\u00f6st f\u00f6r honom. Maria Theresia s\u00e5g dock det preussiska bakslaget som ett lysande tillf\u00e4lle att ta tillbaka Schlesien och ville \u00e4nnu inte sluta fred.<\/p>\n

Ytterligare en god nyhet f\u00f6r \u00d6sterrike kom den 20 januari 1745 d\u00e5 Karl Albrecht avled. Han var en bruten man som hade \u00e5ldrats i f\u00f6rtid av alla olyckor. Detta innebar att kejsartiteln \u00e5terigen var ledig. Trots franskt st\u00f6d valde Karl Albrechts son att inte g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 kejsartiteln i utbyte mot att han fick beh\u00e5lla Bayern. Detta gick Maria Theresia med p\u00e5 i april och den 13 september kunde Frans Stefan \u00e4ntligen v\u00e4ljas till kejsare. Endast Kurpfalz och Preussen avstod fr\u00e5n att r\u00f6sta p\u00e5 den enda kandidaten. Men i likhet med det f\u00f6rra kejsarvalet sammanf\u00f6ll det med ett fullst\u00e4ndigt skifte i krigslyckan.<\/p>\n

Kriget i \u00d6sterrikiska Nederl\u00e4nderna och i Italien gick bedr\u00f6vligt och \u00d6sterrikes viktigaste bundsf\u00f6rvant drabbades av ett uppror p\u00e5 hemmaplan. Under 1745 blev \u00f6sterrikiska arm\u00e9er grundligt besegrade i inte mindre \u00e4n fem st\u00f6rre f\u00e4ltslag. Tre av dessa var mot preussiska arm\u00e9er. Det var nu som Fredrik den store etablerade sitt rykte som en historiens fr\u00e4msta f\u00e4ltherrar. I slaget vid Hohenfriedberg i maj 1745 hade han skickligt lurat \u00f6sterrikarna i en f\u00e4lla och han anv\u00e4nde d\u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sin ber\u00f6mda taktik att anfalla fiendens flank i en sned vinkel. I slaget vid Soor i september blev han \u00f6verraskad av en dubbelt s\u00e5 stor arm\u00e9 men kunde \u00e4nd\u00e5 vinna en \u00f6verl\u00e4gsen seger. Slutligen i Kesselsdorf i december vann en av Fredriks underlydande generaler en stor seger. Preussen hade d\u00e4rmed en obruten svit p\u00e5 fem stora segrar p\u00e5 slagf\u00e4ltet och \u00f6sterrikarna tvivlade nu p\u00e5 sin f\u00f6rm\u00e5ga att kunna besegra Preussen. Bekymren p\u00e5 \u00f6vriga fronter gjorde det n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r \u00d6sterrike att sluta separatfred med en av sina fiender. Valet f\u00f6ll p\u00e5 Preussen eftersom Frankrike v\u00e4grade att svika sin bundsf\u00f6rvant medan Fredrik den store inte hade s\u00e5dana skrupler.<\/p>\n

Den 25 december sl\u00f6t Preussen fred med \u00d6sterrike och Sachsen i Dresden p\u00e5 samma villkor som f\u00f6rra g\u00e5ngen. Det \u00f6sterrikiska tronf\u00f6ljdskriget hade b\u00f6rjat som ett tyskt inb\u00f6rdeskrig f\u00f6r att sedan utvecklas till ett europeiskt storkrig. Med freden i Dresden hade den tyska delen av kriget avvecklats, men det europeiska storkriget var inte \u00f6ver och \u00d6sterrike var nu \u00e5terigen i ett mycket besv\u00e4rligt l\u00e4ge.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den 24 januari 1742 valdes Karl Albrecht av Bayern till tyskromersk kejsare och skrev d\u00e4rmed historia genom att bryta ett 300 \u00e5r gammalt habsburgskt monopol p\u00e5 kejsarkronan. Maria Theresia v\u00e4grade visserligen att erk\u00e4nna valets legitimitet eftersom hennes representant hade nekats … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-2326","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allman-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2326","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2326"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2326\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2333,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2326\/revisions\/2333"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2326"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2326"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2326"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}