{"id":2131,"date":"2015-03-02T00:27:57","date_gmt":"2015-03-01T22:27:57","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2131"},"modified":"2015-03-07T00:10:13","modified_gmt":"2015-03-06T22:10:13","slug":"slaget-vid-ramillies","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2131","title":{"rendered":"Slaget vid Ramillies"},"content":{"rendered":"

I h\u00f6stas tipsade jag om den nya ospreyboken om slaget vid Ramillies<\/a> och f\u00f6r den som \u00e4nnu inte har k\u00f6pt den s\u00e5 kan jag varmt rekommendera er att g\u00f6ra det. Detta \u00e4r inte en bok som enbart presenterar gammal sk\u00e5pmat i ett l\u00e4ttillg\u00e4ngligt format, utan f\u00f6rfattaren Michael McNally har gjort egen forskning om slaget och passar p\u00e5 att avliva en stor myt om detta slag.\u00a0Dessutom hade detta ganska anonyma slag i Flandern faktiskt svenskt inslag p\u00e5 b\u00e5da sidorna.<\/p>\n

Bakgrundshistorien till Ramillies \u00e4r att efter\u00a01704 \u00e5rs\u00a0stora triumf\u00a0vid Blenheim i Bayern (som avv\u00e4rjde ett akut hot mot \u00d6sterrike och tvingade fransm\u00e4nnen att evakuera s\u00f6dra Tyskland) s\u00e5 \u00e5terv\u00e4nde Marlborough till Flandern. 1705 \u00e5rs f\u00e4ltt\u00e5g blev dock en besvikelse d\u00e5 en noggrant planerad offensiv gick om intet p\u00e5 grund av att en \u00f6sterrikisk arm\u00e9 som skulle samverka med Marlborough aldrig d\u00f6k upp. N\u00e4sta \u00e5r var dock planen enklare och\u00a0Marlborough var fast besluten att inte missa ett tillf\u00e4lle till att\u00a0besegra fransm\u00e4nnen i ett avg\u00f6rande f\u00e4ltslag. Vilket inte blev s\u00e5 sv\u00e5rt eftersom trots fransk svaghet s\u00e5 valde den franske bef\u00e4lhavaren Villeroi att s\u00f6ka upp fienden ist\u00e4llet f\u00f6r att undvika slag. Detta var ett fatalt misstag som berodde p\u00e5 att Villeroi hade missuppfattat sina instruktioner. F\u00f6r att uppn\u00e5 numer\u00e4r paritet med Marlboroughs arm\u00e9 hade\u00a0Villeroi dessutom n\u00e4stan t\u00f6mt f\u00e4stningsgarnisonerna i Flanderna och detta innebar att m\u00e5nga f\u00e4stningar f\u00f6ll\u00a0efter slaget.<\/p>\n

Men nu till myten. Det brukar heta att Marlboroughs tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt n\u00e4r han vann sina slag var att f\u00f6rst attackera fiendens flyglar f\u00f6r f\u00e5 dem att dra bort trupper fr\u00e5n centern f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka dessa. D\u00e4refter riktade han ett kraftfullt angrepp mot centern som fick fiendens linje att kollapsa och d\u00e4rmed var segern ett faktum. I ospreyboken ”Marlborough’s army 1702-11” anv\u00e4nds rent av slaget vid Ramillies f\u00f6r att illustrera just denna taktik. Men Michael McNally visar dock tydligt att\u00a0attacken mot fransm\u00e4nnens norra flygel skedde mot Marlboroughs order. Han skickade flera adjutanter f\u00f6r att f\u00e5\u00a0en motvillig underbef\u00e4lhavare att avbryta attacken och \u00e5terg\u00e5 till sina tidigare positioner. Marlboroughs plan var inte alls utstuderad p\u00e5 det s\u00e4ttet utan han riktade in sig p\u00e5 att attackera den s\u00f6dra halvan av den franska arm\u00e9ns slaglinje. Den inledande attacken allra l\u00e4ngst ner i s\u00f6der var\u00a0mest till f\u00f6r att s\u00e4kra flanken. Attacken i norr utf\u00f6rdes dock av de brittiska bataljonerna och Villeroi f\u00f6rv\u00e4ntade sig att Marlborough skulle anv\u00e4nda sig av dessa i sin huvudattack. S\u00e5 \u00e4ven om det inte var Marlboroughs avsikt s\u00e5 blev Villeroi vilseledd av attacken i den norra sektorn av slagf\u00e4ltet p\u00e5 just det s\u00e4tt som brukas beskrivas som Marlboroughs klassiska taktik. Det hela p\u00e5minner om n\u00e4r Oskar Sj\u00f6str\u00f6m avlivade myten om att Rehnski\u00f6ld planerade en knipt\u00e5ngsman\u00f6ver vid Fraustadt.<\/p>\n

Men vad var det d\u00e4r om svenskt inslag d\u00e5? Jo, n\u00e4r de brittiska bataljonerna attackerade den franska linjen i norr s\u00e5 stod ett regemente ledd av generalmajor Erik\u00a0Sparre mitt i deras v\u00e4g. Det var detta regemente som hade bildats av svenska krigsf\u00e5ngar efter slaget vid Fleurus 1692 och som sedermera skulle bli k\u00e4nt som Royal Suedois. Exakt hur m\u00e5nga av dessa soldater som fortfarande tj\u00e4nstgjorde 1706 (och hur m\u00e5nga av dem som var etniska svenskar) vet jag dock inte. Men i oktober 1705 var 35 av 80 officerare svenskar. Erik Sparre hade varit chef f\u00f6r regementet sedan 1694, men 1703 hade han beviljats permission f\u00f6r att delta i stora nordiska kriget. Han fick d\u00e5 bef\u00e4l \u00f6ver det pommerska infanteriregementet och deltog i bel\u00e4gringen av Thorn. Redan i november \u00e5drog han sig dock en skada efter ett fall och fick permission fr\u00e5n Karl XII varefter han snart fortsatte sin krigstj\u00e4nst i Flandern.<\/p>\n

P\u00e5 den andra sidan fanns det ett holl\u00e4ndskt regemente som bestod av de svenska soldater som inte hade tagits tillf\u00e5nga under pfalziska tronf\u00f6ljdskriget men som inte ville \u00e5terv\u00e4nda hem efter krigsslutet. Det leddes av generall\u00f6jtnant Bengt Oxenstierna (son till kanslipresidenten med samma namn). N\u00e5got tillf\u00e4lle till k\u00e4rt \u00e5terseende mellan dessa veteraner fr\u00e5n Pfalziska tronf\u00f6ljdskriget blev det dock f\u00f6rmodligen inte. Oxenstiernas mannar stred l\u00e4ngre s\u00f6derut och var inblandade i striden om den by som slaget \u00e4r uppkallat efter.<\/p>\n

Dessutom fanns det ett flertal holsteinska regementen p\u00e5 den allierade sidan och\u00a0en del\u00a0av dessa skulle ju 1714 tr\u00e4da i svensk tj\u00e4nst. Sedan fanns det f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven ett stort danskt inslag. Det danska kavalleriet hade en avg\u00f6rande roll i slaget n\u00e4r de skickades in\u00a0som f\u00f6rst\u00e4rkning i den stora kavalleristriden i s\u00f6der som innan danskarnas ankomst stod och v\u00e4gde.<\/p>\n

De danska regementena var uthyrda till sj\u00f6makterna under det spanska tronf\u00f6ljdskriget och jag har alltid trott att England och Holland betalade f\u00f6r dessa ur en gemensam kassa eftersom jag\u00a0aldrig sett dem s\u00e4rredovisas p\u00e5 respektive land. Men i den h\u00e4r boken anger faktiskt McNally vilket land som betalade f\u00f6r vilket regemente:<\/p>\n

England:<\/strong> Prins Carl, Oldenburgs infanteri, Holsteinska kavalleri, 2:a Jyll\u00e4ndska, 3:e Jyll\u00e4ndska, W\u00fcrttembergska kyrassi\u00e4rer<\/p>\n

Holland<\/strong>: Livgardet, Sj\u00e4lland, Fyn, W\u00fcrttemberg-\u00d6ls infanteri, Livregementet till h\u00e4st, 4:e Jyll\u00e4ndska, 5:e Jyll\u00e4ndska, 2:a Sj\u00e4ll\u00e4ndska, W\u00fcrttemberg-\u00d6ls dragoner.<\/p>\n

Denna f\u00f6rdelning \u00e4r inte bara av akademiskt intresse eftersom nya uniformer troligen kom fr\u00e5n det land som betalade f\u00f6r dem. Dessutom l\u00e4r officerarna ha haft livbindlar som angav ifall de var i engelsk (r\u00f6tt) eller holl\u00e4ndsk (orange) tj\u00e4nst.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I h\u00f6stas tipsade jag om den nya ospreyboken om slaget vid Ramillies och f\u00f6r den som \u00e4nnu inte har k\u00f6pt den s\u00e5 kan jag varmt rekommendera er att g\u00f6ra det. Detta \u00e4r inte en bok som enbart presenterar gammal sk\u00e5pmat … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13,9],"tags":[],"class_list":["post-2131","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allman-historia","category-litteratur"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2131","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2131"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2131\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2138,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2131\/revisions\/2138"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2131"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2131"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2131"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}