{"id":2090,"date":"2017-03-12T23:09:36","date_gmt":"2017-03-12T21:09:36","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2090"},"modified":"2017-04-18T19:36:51","modified_gmt":"2017-04-18T17:36:51","slug":"det-danska-hotet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2090","title":{"rendered":"Det danska hotet"},"content":{"rendered":"

Fredrik IV av Danmark (1671-1730)<\/p><\/div>\n

Danmarks f\u00f6rsta deltagande i det stora nordiska kriget fick ett snabbt och sn\u00f6pligt slut i och med att sj\u00f6makterna besl\u00f6t att hedra Altona-f\u00f6rdraget och f\u00f6rsvara Holstein-Gottorp. Freden i Traventhal den 8 augusti var dock inte avsett att avsluta deras deltagande i det stora nordiska kriget. Avtalen med Sachsen och Ryssland f\u00f6rbj\u00f6d separatfreder med Sverige, men Danmark h\u00e4vdade att den nyligen slutna freden bara g\u00e4llde Holstein-Gottorp och det var ju ocks\u00e5 formellt korrekt eftersom Sverige hade bara stridit mot danskarna i egenskap av garantimakt f\u00f6r Altona-f\u00f6rdraget. Det g\u00e4llde d\u00e5 bara att s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt starta ett riktigt krig mot Sverige f\u00f6r att uppfylla sina f\u00f6rpliktelser gentemot Sachsen och Ryssland.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta planen var att passa p\u00e5 att attackera den svenska flottan redan n\u00e4r den evakuerade styrkan fr\u00e5n Sj\u00e4lland. Men detta hindrades av sj\u00f6makternas flotta som stannade kvar tills svenskarna var i s\u00e4kerhet.<\/p>\n

Vad danskarna gjorde ist\u00e4llet var att i b\u00f6rjan av november skicka hj\u00e4lptrupper till Sachsen som var s\u00e5 gott som f\u00f6rsvarsl\u00f6st mot en svensk invasion. Det hade ocks\u00e5 varit Karl XII:s ursprungliga tanke att invadera Sachsen s\u00e5 fort som m\u00f6jligt och han hade beordrat en omedelbar marsch mot Sachsen redan den 29 augusti. Bef\u00e4lhavaren \u00f6ver trupperna i Tyskland, Nils Gyllenstierna, v\u00e4grade dock att verkst\u00e4lla ordern med h\u00e4nvisning till bristande f\u00f6rberedelser och oklara instruktioner. Den ryska invasionen i september och de danska hj\u00e4lptruppernas ankomst resulterade sedan i att planen p\u00e5 att invadera Sachsen skrinlades.<\/p>\n

Slaget vid Narva kylde dock ned danskarnas iver att ansluta sig till det stora nordiska kriget. Danskarna blev os\u00e4kra p\u00e5 ifall deras bundsf\u00f6rvanter verkligen t\u00e4nkte fullf\u00f6lja kriget och av r\u00e4dsla f\u00f6r att st\u00e5 ensam i ett krig mot Sverige valde de att avvakta h\u00e4ndelseutvecklingen. Slagen vid D\u00fcna och Kliszow bara f\u00f6rst\u00e4rkte denna inst\u00e4llning. Sedan n\u00e4r den svenska arm\u00e9n etablerade sig i det nordv\u00e4stra h\u00f6rnet av Polen blev danskarna riktigt oroliga. Situationen p\u00e5minde d\u00e5 alltf\u00f6r mycket om de krig som hade resulterade i frederna i Br\u00f6msebro och Roskilde. Danskarna kunde f\u00f6rv\u00e4nta sig att Karl XII skulle sl\u00e4ppa allt och genast invadera Jylland ifall Danmark f\u00f6rklarade krig. S\u00e5 l\u00e4nge Karl XII befann sig i Polen var det d\u00e4rf\u00f6r ett absolut krav att \u00e4ven Preussen skulle g\u00e5 med i kriget och agera som en sk\u00f6ld med den svenska huvudarm\u00e9n ifall danskarna skulle f\u00f6rklara krig.<\/p>\n

Preussen hade dock ingen lust att offra sig f\u00f6r Danmarks skull och litade \u00e4nnu mindre \u00e4n danskarna p\u00e5 August den starkes vilja att forts\u00e4tta kriget mot Sverige. De fruktade rent av att August skulle passa p\u00e5 och byta sida ifall Preussen ansl\u00f6t sig till den anti-svenska koalitionen. Trots dessa reservationerna s\u00e5g det \u00e4nd\u00e5 vid tv\u00e5 tillf\u00e4llen ut som om Danmark och Preussen var p\u00e5 v\u00e4g att ansluta sig till det stora nordiska kriget 1704 och 1706.<\/p>\n

Medan det polska f\u00e4ltt\u00e5get p\u00e5gick gjorde Danmark sig behj\u00e4lplig p\u00e5 andra s\u00e4tt \u00e4n genom milit\u00e4rt st\u00f6d. Deras diplomati verkade p\u00e5 alla s\u00e4tt f\u00f6r att hj\u00e4lpa och h\u00e5lla ihop den anti-svenska koalitionen samt att underminera Sverige st\u00e4llning gentemot stormakterna. Danska agenter hj\u00e4lpte \u00e4ven till med att rekrytera trupper \u00e5t Sachsen, och danska skepp bedrev handel fr\u00e5n hamnar som Ryssland hade er\u00f6vrat fr\u00e5n Sverige. Det sistn\u00e4mnda orsakade diplomatiska gr\u00e4l med Sverige vilket dessutom f\u00f6rst\u00e4rktes av en kris i relationen med Holstein-Gottorp. Danmark och Holstein hade st\u00f6tt varsin kandidat till furstbiskop av L\u00fcbeck och n\u00e4r den holsteinske kandidaten vann v\u00e4grade Danmark att erk\u00e4nna detta och anv\u00e4nda milit\u00e4r f\u00f6r att f\u00f6rdriva honom. Konflikterna var p\u00e5 god v\u00e4g att eskalera till ett danskt-svenskt krig \u00e5r 1706.<\/p>\n

H\u00e4ndelserna i Fraustadt och Grodno \u00e5r 1706 f\u00f6r\u00e4ndrade dock l\u00e4get helt och h\u00e5llet. N\u00e4r Karl XII sedan invaderade Sachsen s\u00e5 fruktade Danmark att de och inte Ryssland stod n\u00e4st p\u00e5 tur. Den n\u00e4stan \u00f6ppet fientliga inst\u00e4llningen till Sverige byttes nu ut mot underd\u00e5nighet. Alla diplomatiska dispyter l\u00f6stes nu till Sveriges f\u00f6rm\u00e5n och danskarna anstr\u00e4ngde sig enormt f\u00f6r att inte g\u00f6ra n\u00e5got som kunde uppfattas som en provokation mot Sverige. N\u00e4r danskarna skulle skicka ett regemente till sin del av Holstein f\u00f6r att reparera bef\u00e4stningar skickade de \u00e4ngsligt en diplomat till Karl XII f\u00f6r att f\u00f6rklara det oskyldiga syftet och att styrkan var l\u00e5ngt under de 6 000 man som Traventhal-freden till\u00e4t danskarna att h\u00e5lla i Holstein. Danmark och Sachsen avstod \u00e4ven fr\u00e5n att ha ambassad\u00f6rer i varandras huvudst\u00e4der under 1707.<\/p>\n

S\u00e5 fort den svenska arm\u00e9n begav sig av mot Ryssland och befann sig p\u00e5 beh\u00f6rigt avst\u00e5nd b\u00f6rjade dock r\u00e4nksmideriet igen. Danmark var fortfarande inst\u00e4llt p\u00e5 ett revanschkrig och det enda orosmomentet var os\u00e4kerheten kring Rysslands f\u00f6rm\u00e5ga och vilja att forts\u00e4tta kriget.<\/p>\n

Av stor vikt f\u00f6r dessa planer var ocks\u00e5 att Danmark och Sachsen beh\u00f6vde f\u00f6rs\u00e4kra sig om att sj\u00f6makterna inte skulle intervenera s\u00e5 som de gjorde f\u00f6rra g\u00e5ngen. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta gick de med p\u00e5 villkoren att sj\u00f6makterna inte skulle bli av med n\u00e5gra hj\u00e4lptrupper och att norra Tyskland skulle vara fredat fr\u00e5n krigshandlingar. Detta innnebar att den danska krigsplanen riktade sig mot en invasion av Sk\u00e5ne och inte en repris p\u00e5 attacken mot Holstein-Gottorp.<\/p>\n

N\u00e5gon st\u00f6rre br\u00e5dska hade dock inte danskarna utan de \u00e4gnade f\u00f6rhandlingarna med Ryssland \u00e5t att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 ut s\u00e5 stora subsidier som m\u00f6jligt fr\u00e5n dem. Strax efter att Fredrik IV den 12 oktober 1708 hade meddelat ryssarna om sin avsikt att g\u00e5 med i kriget s\u00e5 fort ett gynnsamt tillf\u00e4lle uppstod, valde han att p\u00e5b\u00f6rja en l\u00e5ng n\u00f6jesresa till Italien och kom inte tillbaka till Danmark f\u00f6rr\u00e4n under f\u00f6ljande sommar. Detta medf\u00f6rde att f\u00f6rhandlingarna i K\u00f6penhamn blev v\u00e4ldigt utdragna och f\u00f6r att snabba upp processen reste en rysk diplomat med vidstr\u00e4ckta befogenheter till Venedig f\u00f6r att m\u00f6ta Frederik IV personligen vid m\u00e5nadsskiftet januari\/februari och omedelbart sluta en allians. Slaget vid Ljesna och Karl XII:s marsch s\u00f6derut ans\u00e5gs vara ett tillr\u00e4ckligt gynnsamt tillf\u00e4lle och den ryske diplomaten f\u00f6reslog att Danmark skulle intr\u00e4da i kriget redan under sommaren. Fredrik IV underl\u00e4t dock att underteckna avtalet och det enda riktiga sk\u00e4l som han kunde anf\u00f6ra till det var just kraven p\u00e5 att rysarna skulle betala Danmark mycket stora subsidier.<\/p>\n

N\u00e4r danskarna v\u00e4l kom ig\u00e5ng med krigsf\u00f6rberedelserna gick planen ut p\u00e5 att invadera Sk\u00e5ne tidigast i november, och d\u00e5 endast under f\u00f6ruts\u00e4ttning att Ryssland gick med p\u00e5 de danska kraven. Men n\u00e4r nyheterna om Poltava och Perevolotjna kom \u00e4ndrades situationen fullst\u00e4ndigt. Ryssland var inte l\u00e4ngre villigt att betala n\u00e5gra subsidier \u00f6verhuvudtaget och eftersom de indelta regementen \u00e5teruppsattes i Sverige skulle truppkoncentrationen i Sk\u00e5ne bli v\u00e4ldigt h\u00f6g ifall danskarna v\u00e4ntade till v\u00e5ren 1710. Danmark var d\u00e4rf\u00f6r tvunget att accelerera sina f\u00f6rberedelser och f\u00f6rklara krig redan i slutet av oktober f\u00f6r att inte st\u00e4llas mot en fulltalig svensk arm\u00e9 som hade f\u00e5tt hela vintern p\u00e5 sig att \u00f6va. Men utan att ha lyckats inta en f\u00e4stning och \u00e5arna frusna s\u00e5 blev det alldeles f\u00f6r sv\u00e5rt f\u00f6r den danska arm\u00e9n att f\u00f6rsvara sig mot den svenska motoffensiven. Med facit i hand s\u00e5 skulle de ha lyssnat p\u00e5 den ryske diplomaten och anfallit redan i juni 1709.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Danmarks f\u00f6rsta deltagande i det stora nordiska kriget fick ett snabbt och sn\u00f6pligt slut i och med att sj\u00f6makterna besl\u00f6t att hedra Altona-f\u00f6rdraget och f\u00f6rsvara Holstein-Gottorp. Freden i Traventhal den 8 augusti var dock inte avsett att avsluta deras deltagande … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[],"class_list":["post-2090","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-stora-nordiska-kriget"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2090","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2090"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2090\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2710,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2090\/revisions\/2710"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2090"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2090"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2090"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}