{"id":2006,"date":"2014-09-28T21:27:18","date_gmt":"2014-09-28T19:27:18","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2006"},"modified":"2014-09-28T21:27:18","modified_gmt":"2014-09-28T19:27:18","slug":"i-skuggan-av-det-stora-nordiska-kriget","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2006","title":{"rendered":"I skuggan av det stora nordiska kriget"},"content":{"rendered":"<p>Det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att det spanska tronf\u00f6ljdskriget utk\u00e4mpades samtidigt som det stora nordiska kriget och detta var n\u00e5got som p\u00e5verkade krigf\u00f6ringen i det stora nordiska kriget. B\u00e5da sidor ville h\u00e5lla sig v\u00e4l med stormakterna i hopp om att f\u00e5 deras st\u00f6d samtidigt som stormakternas m\u00f6jligheter att ingripa begr\u00e4nsades av deras \u00e5taganden i det spanska tronf\u00f6ljdskriget.<\/p>\n<p>Sverige undvek l\u00e4nge att invadera Sachsen av h\u00e4nsyn till sj\u00f6makternas och kejsarens\u00a0 behov av lugn och ro i norra Tyskland som bidrog med s\u00e5 m\u00e5nga regementen till deras arm\u00e9er.\u00a0Av samma anledning\u00a0valde Danmark att invadera Sk\u00e5ne ist\u00e4llet\u00a0f\u00f6r\u00a0Sveriges tyska besittningar n\u00e4r de \u00e5terintr\u00e4dde i kriget 1709. Sverige skulle dock inte bel\u00f6nas f\u00f6r sina h\u00e4nsynstaganden\u00a0och fick ist\u00e4llet se hur en brittisk flotta skyddade Danmark fr\u00e5n svenska offensiver. Det var ist\u00e4llet Frankrikes kung Ludvig XIV\u00a0som var villigt att komma till Sveriges r\u00e4ddning efter att det spanska tronf\u00f6ljdskriget var \u00f6ver. Men Frankrike var f\u00f6rsvagat och hade inte r\u00e5d att skicka en arm\u00e9 till norra Tyskland f\u00f6r att uppr\u00e4tta bedriften fr\u00e5n 1679. Planerna skrinlades slutgiltigt\u00a0n\u00e4r Ludvig XIV dog i september 1715.<\/p>\n<p>I slutskedet av stora nordiska kriget fick dock Sverige hj\u00e4lp av en brittisk flotta eftersom britterna var oroade \u00f6ver Rysslands kraftutveckling. Den nya regimen som styrde Sverige efter Karl XII hade f\u00f6rhoppningar om att en st\u00f6rre stormaktskoalition skulle kunna bildas f\u00f6r att f\u00e5 Ryssland att avst\u00e5 fr\u00e5n sina anspr\u00e5k p\u00e5 svenskt territorium. Men \u00e4ven detta rann ut i sanden och Sverige tvingades sluta en h\u00e5rd fred 1721.<\/p>\n<p>En orsak till att Sverige fick s\u00e5 lite hj\u00e4lp utifr\u00e5n trots att dess fiender bedrev ett uppenbart or\u00e4ttf\u00e4rdigt krig som rubbade maktbalansen \u00e4r att stormakterna fortfarande var upptagna p\u00e5 annat h\u00e5ll. F\u00f6r slutet p\u00e5 det spanska tronf\u00f6ljdskriget innebar\u00a0n\u00e4mligen inget\u00a0avbrott\u00a0f\u00f6r krigsbullret utanf\u00f6r Sveriges gr\u00e4nser. F\u00f6r i skuggan av det stora nordiska kriget utk\u00e4mpades\u00a0ytterligare ett par ganska ok\u00e4nda krig:<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\"><strong>Turkarnas krig mot Venedig och \u00d6sterrike 1714-1718<\/strong><\/h3>\n<p>Det Osmanska riket hade f\u00f6rklarat krig mot Ryssland tre g\u00e5nger under\u00a0Karl XII:s turkiska exil. Turkarna var dock varje g\u00e5ng snabba med att slut fred eftersom det fanns m\u00e5nga i det Osmanska hovet som hellre ville \u00e5terer\u00f6vra det de hade f\u00f6rlorat p\u00e5 Balkan till\u00a0\u00d6sterrike och Venedig\u00a0i freden i Karlowitz. De fick till slut igenom sin vilja och 1714 attackerades Venedig\u00a0som ber\u00f6vades kontrollen\u00a0av Peloponnesos. N\u00e4r de 1716 utvidgade kriget till att \u00e4ven omfatta \u00d6sterrike gick det dock betydligt s\u00e4mre f\u00f6r dem.\u00a0Den \u00f6sterrikiske f\u00e4ltherren Eugene av Savojen var en f\u00f6r sv\u00e5r motst\u00e5ndare f\u00f6r dem och n\u00e4r fred sl\u00f6ts 1718 tvingades de avtr\u00e4da stora omr\u00e5den l\u00e4ngs Donau (Peloponnesos fick de dock beh\u00e5lla). Turkarna hade dock tur i oturen eftersom ett annat krig tvingades \u00f6sterrikarna att sluta fred tidigare \u00e4n de hade \u00f6nskat.<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\"><strong>Spansk revanschism och kvadrupelalliansen 1717-1720<\/strong><\/h3>\n<p>Den store f\u00f6rloraren i det spanska tronf\u00f6ljdskriget var Spanien. Hela kriget hade startats p\u00e5 grund av Spaniens ovilja att se sitt v\u00e4lde delat n\u00e4r dess kung Carlos II dog men efter 13 \u00e5rs krigf\u00f6ring var det precis detta som h\u00e4nde. Spanien f\u00f6rlorade alla sina europeiska besittningar utanf\u00f6r den Iberiska halv\u00f6n samtidigt som britterna plockade\u00a0Gibraltar och Menorca. Det dr\u00f6jde d\u00e4rf\u00f6r inte l\u00e4nge innan Spanien startade ett revanschkrig. Med \u00f6sterrikarna fullt upptagna p\u00e5 Balkan s\u00e5 landsteg spanska trupper p\u00e5 Sardinien som kontrollerades av \u00d6sterrike. Detta f\u00f6ljdes upp \u00e5ret efter med en liknande attack mot Sicilien som kontrollerades av Savojen. \u00d6sterrikiska trupper kom dock till unds\u00e4ttning och Sicilien blev en krigssk\u00e5deplats under resten av kriget.<\/p>\n<p>Britterna var oroande \u00f6ver den spanska expansionismen i Medelhavet och satte ig\u00e5ng att bilda en stormaktsallians mot Spanien. Frankrikes regent, hertigen av Anjou, ogillade vad sin spanske sl\u00e4kting Filip V h\u00f6ll p\u00e5. N\u00e4r Filip V misslyckades med en komplott som syftade till att han skulle ers\u00e4tta hertigen av Anjou som Frankriks regent s\u00e5 s\u00e4llade sig Frankrike till Spaniens fiender. En trippelallians mellan Storbritannien, Frankrike och \u00d6sterrike bildades 1718 som senare blev en kvadrupelallians n\u00e4r Holland ansl\u00f6t sig 1719.<\/p>\n<p>Kriget f\u00f6rdes p\u00e5 Sicilien och vid den fransk-spanska gr\u00e4nsen men det var den brittiska sj\u00f6makten som \u00f6vertygande spanjorerna om att fortsatt kamp var hoppl\u00f6s. Den brittiska flottan isolerade Sicilien fr\u00e5n spanska f\u00f6rst\u00e4rkningar och demonstrerade att de kunde lands\u00e4tta trupper l\u00e4ngs Spaniens kust och skapa nya fronter. Fred sl\u00f6ts i b\u00f6rjan av 1720 med enda f\u00f6r\u00e4ndringen att \u00d6sterrike tvingade\u00a0Savojen att byta Sicilien mot Sardinien.<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\"><strong>Jakobitiska uppror 1715 och 1719<\/strong><\/h3>\n<p>Besl\u00e4ktat med b\u00e5de den spanska konflikten och stora nordiska kriget var de jakobitiska upproren i Storbritannien. N\u00e4r drottning Anne dog 1714 blev hennes avl\u00e4gsne sl\u00e4kting Georg I kung,\u00a0eftersom man hade uteslutit alla katoliker fr\u00e5n tronf\u00f6ljden. Sonen till den 1689 avsatte kung Jakob II hade dock m\u00e5nga anh\u00e4ngare och ett uppror br\u00f6t ut redan 1715 i Skottland. Upprorsh\u00e4ren t\u00e5gade ner i England men uppt\u00e4ckte att st\u00f6det f\u00f6r jakobiterna inte var s\u00e5 starkt d\u00e4r som de trodde och de blev besegrade. Detta var en olycklig utg\u00e5ng f\u00f6r Sverige eftersom Georg I som kurfurste av Hannover f\u00f6rklarade krig mot Sverige medan upproret p\u00e5gick. Han\u00a0anv\u00e4nde sitt inflytande som brittisk kung till\u00a0att f\u00e5 den formellt neutrala brittiska flottan att intervenera i \u00d6stersj\u00f6n f\u00f6r att skilja de stridande parterna fr\u00e5n varandra, vilket i praktiken gick ut p\u00e5 att blockera den svenska flottan.<\/p>\n<p>Sverige uppr\u00e4tth\u00f6ll kontakt med jakobiterna och det har rent av spekulerats ifall Armfelts f\u00e4ltt\u00e5g mot Tr\u00f6ndelag hade f\u00f6r avsikt att bist\u00e5 jakobiterna. Spanjorerna hade dock \u00e4nnu st\u00f6rre anledning att vilja se ett regimskifte i Storbritannien s\u00e5 de skickade en flotta\u00a0 som skulle lands\u00e4tta\u00a05 000 soldeter i Skottland f\u00f6r att bist\u00e5 ett nytt uppror. Men flottan skingrades av en storm och endast 300 spanjorer lyckades landstiga. Detta r\u00e4ckte inte f\u00f6r att v\u00e4cka n\u00e5gon st\u00f6rre entusiasm f\u00f6r ett nytt uppror och styrkan blev snart besegrad av regeringstrupper.<\/p>\n<h3 style=\"text-align: center;\"><strong>Mecklenburg<\/strong><\/h3>\n<p>N\u00e4rmare Sverige p\u00e5gick det en inre konflikt i Mecklenburg som fick storpolitiska konsekvenser. Hertigen Karl Leopold hade n\u00e4ra band med Ryssland och var sedan 1716 gift med Peter den stores brorsdotter. Tillsammans med bruden kom 40 000 ryska soldater som inkvarterades i Mecklenburg\u00a0efter att en allierad invasion av Sk\u00e5ne hade st\u00e4llts in.\u00a0Karl Leopold\u00a0hoppades kunna anv\u00e4nda dem till att inf\u00f6ra env\u00e4lde i Mecklenburg men \u00f6vriga makter oroades av att ryssarna flyttade fram sina positioner s\u00e5 l\u00e5ngt v\u00e4sterut och b\u00f6rjade motarbeta hertigen. Efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n kejsaren och Storbritannien\/Hannover reducerade Ryssland sin styrka i Mecklenburg till 3 300 man\u00a0 sommaren 1717. Klagom\u00e5l fr\u00e5n de Mecklenburgska st\u00e4nderna mot hertigen vann st\u00f6d i det tysk-romerska rikets institutioner. Hannover fick uppdraget att leda &#8221;riksexekutionen&#8221; och 1719 f\u00f6rdrev en 10 000 man stark arm\u00e9 de mecklenburgsk-ryska trupperna fr\u00e5n hertigd\u00f6met som ockuperades fram till 1727.<\/p>\n<p>Den h\u00e4r sista konflikten synliggjorde en rej\u00e4l klyfta mellan Sveriges fiender och det fanns hopp om att kunna anv\u00e4nda den till Sveriges f\u00f6rdel. Men det blev inget mer \u00e4n st\u00f6d fr\u00e5n den brittiska flottan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att det spanska tronf\u00f6ljdskriget utk\u00e4mpades samtidigt som det stora nordiska kriget och detta var n\u00e5got som p\u00e5verkade krigf\u00f6ringen i det stora nordiska kriget. B\u00e5da sidor ville h\u00e5lla sig v\u00e4l med stormakterna i hopp om att f\u00e5 deras &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=2006\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"class_list":["post-2006","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allman-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2006","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2006"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2006\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2009,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2006\/revisions\/2009"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2006"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2006"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2006"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}