{"id":1657,"date":"2013-12-15T23:12:17","date_gmt":"2013-12-15T21:12:17","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=1657"},"modified":"2013-12-16T00:01:12","modified_gmt":"2013-12-15T22:01:12","slug":"stilblommor-och-grodor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=1657","title":{"rendered":"Stilblommor och grodor"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter\" alt=\"\" src=\"http:\/\/bokman.nu\/image\/cache\/data\/books\/7950-500x500.jpg\" width=\"500\" height=\"500\" \/><\/p>\n<p>Titeln p\u00e5 det h\u00e4r inl\u00e4gget \u00e4r namnet p\u00e5 en klassisk bok skriven av Albert &#8221;Purre&#8221; Holmkvist 1934. I den samlade han alla m\u00f6jliga felskrivningar och ofrivilliga lustigheter som han hade st\u00f6tt p\u00e5 under sitt arbete som chefredakt\u00f6r p\u00e5 G\u00f6teborgs-Tidningen. Mycket material fick han \u00e4ven fr\u00e5n skolans v\u00e4rld d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l elever som l\u00e4rare under \u00e5rens lopp hade bidragit med underliga formuleringar som lockar till skratt. Boken behandlar alla skol\u00e4mnen, \u00a0men nedan har jag bara listat ett urval av citaten som handlar om historia:<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><strong>Utl\u00e4ndsk historia<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>En tysk forskare har p\u00e5 tal om cykloperna kommit fram med en ny teori, som vunnit allt flera anh\u00e4ngare, n\u00e4mligen att de voro ett slags stora apor, och till dessa h\u00f6r \u00e4ven jag.<\/li>\n<li>Fr\u00e5gan om Herkules&#8217; f\u00f6delse\u00e5r \u00e4r ganska likgiltig, en\u00e4r han s\u00e5som sagohj\u00e4lte \u00f6ver huvud taget inte alls beh\u00f6vde vara f\u00f6dd.<\/li>\n<li>De b\u00e5da h\u00e4rarnas sammandrabbning i slaget vid Cann\u00e6 var s\u00e5 fruktansv\u00e4rd, att man milsvitt kunde h\u00f6ra de s\u00e5rades och d\u00f6dades skrik.<\/li>\n<li>Brutus och Cassius d\u00f6dade C\u00e6sar p\u00e5 ett h\u00f6gst h\u00e4lsov\u00e5dligt s\u00e4tt.<\/li>\n<li>Det v\u00e4ldiga romerska riket \u00e4gde best\u00e5nd \u00e4nda intill sitt fall. Vi kunna med sk\u00e4l anse detta som en av v\u00e4rldshistoriens m\u00e4rkligaste h\u00e4ndelser.<\/li>\n<li>\n<div>[Om Muhammeds flykt:] Han medtog endast det n\u00f6dv\u00e4ndigaste, en kamel och sex kvinnor.<\/div>\n<\/li>\n<li>F\u00f6rr i v\u00e4rlden voro sj\u00f6r\u00f6varna en verklig landspl\u00e5ga.<\/li>\n<li>Karl X och hans son voro alldeles barnl\u00f6sa.<\/li>\n<li>Luther \u00e4r redan genom sin f\u00f6delse en m\u00e4rklig man. Han f\u00f6ddes n\u00e4mligen icke i sin f\u00f6delsestad, utan vid en tid, d\u00e5 hans f\u00f6r\u00e4ldrar voro borta.<\/li>\n<li>Tiden f\u00f6r reformationen kallar man med r\u00e4tta f\u00f6r reformationstiden.<\/li>\n<li>Fredrik den store var en skicklig f\u00e4ltherre. Ett utm\u00e4rkande drag f\u00f6r hans krigskonst var, att han alltid placerade centern i mitten.<\/li>\n<li>Fredrik den store tvang Maria Teresia att g\u00e5 in p\u00e5 avtr\u00e4det i Breslau.<\/li>\n<li>Metersystemets vagga stod i Frankrike, men spred sig snart till de flesta l\u00e4nder utom England och n\u00e5gra andra ociviliserade stater.<\/li>\n<li>Utan sin far hade Napoleon helt enkelt icke varit t\u00e4nkbar.<\/li>\n<li>Som liten var Napoleon mycket liten, men efterhand som han v\u00e4xte blev han naturligtvis st\u00f6rre, \u00e4ven om han ocks\u00e5 d\u00e5 han var stor var t\u00e4mligen liten. Att han trots detta blev kallad Napoleon den Store visar blott att man inte lade st\u00f6rre vikt vid hans litenhet.<\/li>\n<li>Av de tv\u00e5hundratusen indianer, som en g\u00e5ng \u00f6verstego fyrahundratusen, \u00e4ro endast f\u00e5 kvar.<\/li>\n<\/ul>\n<p style=\"text-align: center;\"><strong>Svensk historia<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Kristian Tyrann var en s\u00e5 grym tyrann, att han icke blott icke skonade \u00e4nkor och faderl\u00f6sa uti deras bedr\u00f6velse, utan till och med de sp\u00e4da barnen, som \u00e4nnu icke beg\u00e5tt herrans nattvard i blotta linnet sl\u00e4pades till stupstocken och halsh\u00f6ggos i sina f\u00f6rut avr\u00e4ttade f\u00f6r\u00e4ldrars \u00e5syn.<\/li>\n<li>Sveriges j\u00e4rngruvor voro p\u00e5 Gustav Vasas tid riktiga guldgruvor.<\/li>\n<li>Gustav Vasa blev j\u00e4mf\u00f6relsevis tidigt gammal, emedan han haft mycket arbete f\u00f6r Sverige och varit gift tre g\u00e5nger.<\/li>\n<li>Man kan s\u00e4ga, att vansinnet g\u00e5r som en r\u00f6d tr\u00e5d i Gustav Vasas Familj: Alla hans s\u00f6ner voro n\u00e4mligen vansinniga utom Magnus, som var idiot.<\/li>\n<li>G\u00f6ran Perssons mor var en lika d\u00e5lig kvinna som G\u00f6ran Persson sj\u00e4lv.<\/li>\n<li>Halvt vansinnig och omgiven av d\u00e5liga r\u00e5dgivare, kan jag endast beklaga Erik XIV:s olyckliga \u00f6de.<\/li>\n<li>N\u00e4r underr\u00e4ttelsen om slaget vid N\u00f6rdligen n\u00e5dde furstarnas \u00f6ron, avf\u00f6llo dessa.<\/li>\n<li>Efter slaget vid Leipzig sprungo m\u00e5nga h\u00e4star, som f\u00e5tt tv\u00e5, tre eller flera ben avskjutna, utan ryttare omkring p\u00e5 slagf\u00e4ltet.<\/li>\n<li>Fast\u00e4n Torstensson bars p\u00e5 en b\u00e5r under sina f\u00e4ltt\u00e5g, marscherade ingen s\u00e5 snabbt som han.<\/li>\n<li>Om tillst\u00e5ndet i Sverige p\u00e5 G\u00f6rtzens tid: Ont om pengar var det folk som hade gott om.<\/li>\n<li>Karl XII var ogift. Och mitt uppe i detta v\u00e4rsta el\u00e4nde dog han fr\u00e5n sitt utm\u00e4rglade folk. [Skrivet av en flicka s\u00e5 klart]<\/li>\n<li>Karl XII efterl\u00e4mnade inga manliga avkomlingar, och d\u00e4rf\u00f6r blev det r\u00e5dets f\u00f6rsta uppgift att omedelbart \u00e5stadkomma en s\u00e5dan.<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Titeln p\u00e5 det h\u00e4r inl\u00e4gget \u00e4r namnet p\u00e5 en klassisk bok skriven av Albert &#8221;Purre&#8221; Holmkvist 1934. I den samlade han alla m\u00f6jliga felskrivningar och ofrivilliga lustigheter som han hade st\u00f6tt p\u00e5 under sitt arbete som chefredakt\u00f6r p\u00e5 G\u00f6teborgs-Tidningen. Mycket &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=1657\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-1657","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1657","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1657"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1657\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1662,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1657\/revisions\/1662"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1657"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1657"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1657"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}