{"id":1497,"date":"2013-08-04T21:23:08","date_gmt":"2013-08-04T19:23:08","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=1497"},"modified":"2013-12-13T21:32:26","modified_gmt":"2013-12-13T19:32:26","slug":"ryssharjningarna-i-varmdo-1719","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=1497","title":{"rendered":"Ryssh\u00e4rjningarna i V\u00e4rmd\u00f6 skeppslag 1719"},"content":{"rendered":"

\u00c5rsdagen f\u00f6r slaget vid St\u00e4ket n\u00e4rmar sig och jag har l\u00e4st p\u00e5 om min hembygds historia, n\u00e4mligen Axel Quists ”En bok om V\u00e4rmd\u00f6 skeppslag”.\u00a0<\/em>Den boken inneh\u00e5ller mycket fakta och har naturligtvis ett avsnitt om ryssh\u00e4rjningarna 1719. I detta finns till exempel en lista \u00f6ver alla g\u00e5rdar som br\u00e4ndes ned av ryssarna och deras uppskattade v\u00e4rde. Den vanliga visan man f\u00e5r h\u00f6ra om dessa h\u00e4rjningar \u00e4r att de fullst\u00e4ndigt \u00f6delade hela sk\u00e4rg\u00e5rden. Men\u00a0Quists f\u00f6rteckning\u00a0ger\u00a0en betydligt mer\u00a0nyanserad bild av hur geografiskt begr\u00e4nsade de\u00a0ryska h\u00e4rjningarna\u00a0faktiskt var.<\/p>\n

Jag har p\u00e5 kartan nedan markerat varje br\u00e4nd g\u00e5rd med en r\u00f6d prick och de g\u00e5rdar som klarade sig undan har f\u00e5tt en gr\u00f6n prick. Dessv\u00e4rre hann Axel Quist inte fullborda sitt verk innan han dog 1938. Detta inneb\u00e4r att bokens andra del som inneh\u00e5ller g\u00e5rdshistoriker saknar\u00a0information om g\u00e5rdarna i\u00a0Djur\u00f6 f\u00f6rsamling (den \u00f6stra och mest utsatta delen av V\u00e4rmd\u00f6 skeppslag) S\u00e5 jag vet inte hur m\u00e5nga g\u00e5rdar som \u00a0fanns d\u00e4r ut\u00f6ver\u00a0dem som br\u00e4ndes ned.\u00a0\u00c5tminstone en g\u00e5rd i den f\u00f6rsamlingen,\u00a0\u00a0\u00d6verby som ligger p\u00e5 nordv\u00e4stra Vind\u00f6, blev inte\u00a0nedbr\u00e4nd men v\u00e4l plundrad, vilket kan ses som ett fall av otur i turen d\u00e5 \u00e4garen d\u00e4rmed inte blev ber\u00e4ttigad till en period av skattefrihet som kompensation.<\/p>\n

\"ryssh\u00e4rjningar2\"<\/a><\/p>\n

Det geografiska m\u00f6nstret \u00e4r i alla fall mycket tydligt. Ryssarnas r\u00e4ckvidd n\u00e5dde inte till de inre delarna av V\u00e4rmd\u00f6 och norra delen av V\u00e4rmd\u00f6 skyddades av \u00f6rlogsflottan vid Vaxholm. De som utsattes av h\u00e4rjningarna var den \u00f6stra delen och omr\u00e5det runt Baggensfj\u00e4rden. Det sistn\u00e4mnda beror ju f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 ryssarnas intresse f\u00f6r passagen vid Baggensst\u00e4ket. Ut\u00f6ver sj\u00e4lva slaget den 13 augusti s\u00e5 hade en 500 man stark rysk flottilj varit d\u00e4r och rekognoscerat omr\u00e5det redan\u00a0en m\u00e5nad innan\u00a0och det var d\u00e5 som g\u00e5rdarna br\u00e4ndes.<\/p>\n

Enligt Axel Quist var V\u00e4rmd\u00f6 skeppslag den i s\u00e4rklass v\u00e4rst drabbade kustsocknen i Stockholms l\u00e4n. Allra v\u00e4rst drabbad var Runmar\u00f6 d\u00e4r en st\u00f6rre rysk styrka hade legat f\u00f6rlagd f\u00f6r att bevaka farleden s\u00f6derut. P\u00e5 den \u00f6n var samtliga g\u00e5rdar utplundrade och nedbr\u00e4nda.\u00a0P\u00e5 andra st\u00e4llen ska flera\u00a0g\u00e5rdar som klarade sig fr\u00e5n\u00a0nedbr\u00e4nning\u00a0likv\u00e4l ha utsatts f\u00f6r plundring, men n\u00e5gon f\u00f6rteckning \u00f6ver dessa finns inte.<\/p>\n

F\u00f6r egen del kan jag konstatera att ifall jag hade levt f\u00f6r 300 \u00e5r sedan och bott p\u00e5 samma plats som jag bor p\u00e5 nu s\u00e5 hade jag f\u00f6rmodligen sluppit p\u00e5h\u00e4lsning fr\u00e5n ryssarna. Den gr\u00f6na pricken ovanf\u00f6r texten ”Gustavsberg” \u00e4r \u00d6sby g\u00e5rd som ligger mycket n\u00e4ra mitt hem.<\/p>\n

Ryssarna skulle f\u00f6r \u00f6vrigt komma tillbaka till V\u00e4rmd\u00f6 1743-1744 som en del av den styrka som skulle avskr\u00e4cka danskarna fr\u00e5n att anfalla Sverige. \u00c4ven d\u00e5 skedde det en hel del vandalisering, men det \u00e4r en annan historia.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5rsdagen f\u00f6r slaget vid St\u00e4ket n\u00e4rmar sig och jag har l\u00e4st p\u00e5 om min hembygds historia, n\u00e4mligen Axel Quists ”En bok om V\u00e4rmd\u00f6 skeppslag”.\u00a0Den boken inneh\u00e5ller mycket fakta och har naturligtvis ett avsnitt om ryssh\u00e4rjningarna 1719. I detta finns till … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9,14],"tags":[],"class_list":["post-1497","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-stora-nordiska-kriget"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1497","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1497"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1497\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1506,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1497\/revisions\/1506"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1497"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1497"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1497"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}