{"id":1408,"date":"2013-05-19T21:52:06","date_gmt":"2013-05-19T19:52:06","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=1408"},"modified":"2013-12-13T21:50:15","modified_gmt":"2013-12-13T19:50:15","slug":"slaget-vid-ledsund-1720","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=1408","title":{"rendered":"Vilka vann slaget vid Ledsund 1720?"},"content":{"rendered":"
\"\"

Slaget vid Ledsund 27 juli 1720<\/p><\/div>\n

I mina hemtrakter i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd \u00e4r 1719 ett viktigt \u00e5rtal eftersom de omfattande ryska h\u00e4rjningarna detta \u00e5r skonade ytterst f\u00e5 byggnader. Det g\u00e5r d\u00e4rmed att indela Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rds bybyggelsehistoria i tiden f\u00f6re och efter 1719.\u00a0 Hade ryssarna f\u00e5tt som de ville skulle min hembygd ha h\u00e4rjats \u00e4ven \u00e5ret efter. Men jag har f\u00e5tt l\u00e4ra mig att tack vare en svensk seger i sj\u00f6slaget vid Ledsund den 27 juli 1720 f\u00f6rhindrade en repris av sk\u00e4rg\u00e5rdskriget. Detta \u00e4r ocks\u00e5 den\u00a0vanliga beskrivningen i svensk litteratur\u00a0men l\u00e4ser man den engelska wikipediaartikeln <\/a>blir bilden genast mycket mer komplicerad eftersom den redovisar \u00e4ven den\u00a0ryska uppfattningen som g\u00f6r g\u00e4llande att det var de som\u00a0segrade i slaget vid ”Grengam” (rysk f\u00f6rvr\u00e4ngning av ”Gr\u00e4nhamn” d\u00e4r de ryska gal\u00e4rerna h\u00f6ll till).<\/p>\n

En snabb koll i Nationalencyklopedin och nordisk familjebok visar ocks\u00e5 att bilden av slaget inte \u00e4r helt entydig. Nationalencyklopedin beskriver slaget p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

”Ledsund<\/strong>, sund i \u00c5lands s\u00f6dra sk\u00e4rg\u00e5rd, plats f\u00f6r en sj\u00f6strid 27 juli 1720 i samband med ryssarnas h\u00e4rjningar av svenska \u00f6stkusten. Viceamiral Carl Georg Si\u00f6blad med sju fregatter angrep ca 100 ryska gal\u00e4rer. Ryssarna skingrades men fyra fregatter gick p\u00e5 grund.”<\/em><\/p>\n

Och nordisk familjebok p\u00e5 detta s\u00e4tt:<\/p>\n

”Ledsund<\/strong>, farvatten i \u00c5lands sk\u00e4rg\u00e5rd, s. om Lemland. D\u00e4r stod 27 juli 1720 en strid mellan en svensk eskader under viceamiral Si\u00f6blad och ryska gal\u00e4rer under furst Golitsyn. Si\u00f6blad, som anf\u00f6ll utan \u00f6verbef\u00e4lhavarens order, led sv\u00e5ra f\u00f6rluster och straffades 1724 med sex m\u00e5naders suspension.”<\/em><\/p>\n

De b\u00e5da uppslagsverken \u00e4r visserligen inte direkt motstridiga men nog f\u00e5r man uppfattningen av nationalencyklopedin att slaget var en svensk seger medan nordisk familjebok tecknar en betydligt dystrare bild.<\/p>\n

Magnus Ullman som har skrivit\u00a0boken ”Ryssh\u00e4rjningarna p\u00e5 ostkusten 1719” (2006) ger en mycket mer detaljerad beskrivning av detta slag som han kallar f\u00f6r slaget vid F\u00f6gl\u00f6fj\u00e4rden. I den boken st\u00e5r det att Si\u00f6blad\u00a0mycket riktigt br\u00f6t mot sina order n\u00e4r han attackerade ryssarna och d\u00e5 f\u00f6rlorade\u00a0fyra fregatter (av en eskader best\u00e5ende av ett linjeskepp, fem fregatter och tre gal\u00e4rer samt ytterligare mindre enheter). Men enligt Ullman var dessa fregatter i ett d\u00e5ligt skick och d\u00e4rf\u00f6r inga st\u00f6rre f\u00f6rluster. Ryssarna skulle d\u00e4remot ha f\u00f6rlorat 43 gal\u00e4rer (av 61) genom att de sj\u00f6nk, sk\u00f6ts i sank eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00f6rsattes ur stridbart skick s\u00e5 att de m\u00e5ste br\u00e4nnas. \u00d6ver\u00a0 2200 ryssar stupade medan endast 103 svenskar stupade och 400 togs tillf\u00e5nga. Enligt Ulman firade tsaren detta slag som en seger trots att den ryska gal\u00e4rflottan hade blivit s\u00e5 f\u00f6rsvagad att den inte kunde upprepa fjol\u00e5rets h\u00e4rjningar av den svenska ostkusten.<\/p>\n

Hittills verkar bilden allts\u00e5 trots allt\u00a0f\u00f6rh\u00e5llandevis samst\u00e4mmig. Man skulle kunna s\u00e4ga att b\u00e5da sidor drabbades av h\u00e5rda f\u00f6rluster och att ryssarna vann en taktisk seger samtidigt som det var en strategisk seger f\u00f6r svenskarna (dvs. wikipedia-artikelns kompromiss). Ullmans 2200 stupade ryssar framst\u00e5r dock som ett v\u00e4ldigt\u00a0h\u00f6gt tal n\u00e4r wikipedia-artikeln skriver att svenskarna h\u00e4vdar att 1100 ryssar stupade medan ryssarna\u00a0h\u00e4vdar att endast 82 ryssar dog.<\/p>\n

Fr\u00e5getecknen v\u00e4xer sedan \u00e4n mer n\u00e4r man l\u00e4ser diskussionssidan till wikipedia-artikeln. P\u00e5st\u00e5endet att ryssarna f\u00f6rlorade 43 gal\u00e4rer verkar komma fr\u00e5n en suspekt rysk\u00a0k\u00e4lla skriven p\u00e5\u00a01800-talet av en sj\u00f6man och f\u00f6rfattare vid namn F.F. Veselago. Veselagos uppgift f\u00f6rekommer i flera ryska verk men andra ryska historiker s\u00e5som Krotov h\u00e4vdar\u00a0att uppgiften \u00e4r ”en myt skapad av Veselago”. Krotov h\u00e4nvisar till ett\u00a0brev fr\u00e5n 1720 som omtalar endast mindre f\u00f6rluster. En s\u00e4nkt gal\u00e4r och en annan som rammades (men vars bes\u00e4ttning lyckades borda ett svenskt skepp).<\/p>\n

Om Veselago har fel och Krotov har r\u00e4tt s\u00e5 finns det ingen grund att kalla slaget vid Ledsund f\u00f6r en svensk seger. Ryssarna er\u00f6vrade i s\u00e5 fall fyra fregatter (halva den svenska styrkan) och drabbades av obetydliga egna f\u00f6rluster.\u00a0 Att ryssarna inte h\u00e4rjade den svenska \u00f6stkusten 1720 skulle d\u00e5 f\u00f6rmodligen bero p\u00e5 den engelska flottans n\u00e4rvaro i \u00d6stersj\u00f6n och inte p\u00e5 n\u00e5gra milit\u00e4ra bedrifter fr\u00e5n svensk sida.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I mina hemtrakter i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd \u00e4r 1719 ett viktigt \u00e5rtal eftersom de omfattande ryska h\u00e4rjningarna detta \u00e5r skonade ytterst f\u00e5 byggnader. Det g\u00e5r d\u00e4rmed att indela Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rds bybyggelsehistoria i tiden f\u00f6re och efter 1719.\u00a0 Hade ryssarna f\u00e5tt som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9,14],"tags":[],"class_list":["post-1408","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-litteratur","category-stora-nordiska-kriget"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1408","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1408"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1408\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1636,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1408\/revisions\/1636"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1408"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1408"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1408"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}