{"id":1228,"date":"2012-12-30T23:05:47","date_gmt":"2012-12-30T21:05:47","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=1228"},"modified":"2016-02-22T00:24:19","modified_gmt":"2016-02-21T22:24:19","slug":"german-armies-war-and-german-politics-1648-1806","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/?p=1228","title":{"rendered":"German Armies – War and German politics 1648-1806"},"content":{"rendered":"

\"german-armies\"<\/a><\/p>\n

Under\u00a0 julen har jag l\u00e4st ut boken ”German Armies – War and German politics 1648-1806<\/a>”\u00a0 av Peter H. Wilson (1998). Denna bok \u00e4r ett utm\u00e4rkt \u00f6versiktsverk som skildrar de tyska staternas milit\u00e4ra uppbyggnad och deltagande i krigen\u00a0efter Westfaliska freden och fram till det Tyskromerska rikets uppl\u00f6sning 1806. \u00c4mnet \u00e4r ganska otacksamt att tackla eftersom det g\u00e5r ut p\u00e5 att\u00a0redog\u00f6ra\u00a0handlingar fr\u00e5n ett mycket stort antal akt\u00f6rer\u00a0\u00f6ver en l\u00e5ng tidsperiod. N\u00e4r han tar upp\u00a0perifera saker som h\u00e4ndelsutvecklingen kring det stora nordiska kriget s\u00e5 ger han ocks\u00e5 intryck av att vara p\u00e5 djupt vatten och fel-letaren har en hel del att anm\u00e4rka p\u00e5 d\u00e4r.<\/p>\n

Men\u00a0bortsett fr\u00e5n\u00a0mina synpunkter p\u00e5\u00a0skildringen av stora nordiska kriget s\u00e5 ger boken en mycket god bild av hur det gick till n\u00e4r de tyska staterna skaffade sig st\u00e5ende arm\u00e9er som sedan bara v\u00e4xte och v\u00e4xte. Att de tyska staterna hade \u00f6verdimensionerade arm\u00e9er under 1700-talet \u00e4r ju allm\u00e4nt k\u00e4nt och en vanlig f\u00f6rklaring till detta \u00e4r att arm\u00e9erna fungerade som en inkomstk\u00e4lla f\u00f6r sina furstar som hyrde ut regementen till stormakterna.\u00a0 Wilson visar dock att detta inte st\u00e4mmer. Arm\u00e9rna skapades inte f\u00f6r att hyras ut, utan detta var bara ett s\u00e4tt att f\u00e5 ned kostnaderna f\u00f6r dem.<\/p>\n

Upprinnelsen till de tyska staternas milit\u00e4risering var det holl\u00e4ndska kriget 1672-78. N\u00e4r Frankrike invaderade Rhenlandet var det Tyskromerska riket tvunget att organisera ett gemensamt f\u00f6rsvar. Vissa stater hade egna arm\u00e9er men m\u00e5nga saknade s\u00e5dana. F\u00f6r att f\u00f6rdela b\u00f6rdan r\u00e4ttvist bidrog de bev\u00e4pnade staterna med regementen medan de obev\u00e4pnade staterna fick i uppgift att\u00a0f\u00f6rs\u00f6rja dem n\u00e4r de l\u00e5g i vinterkvarter. Detta system\u00a0fungerade dock mycket d\u00e5ligt och de bev\u00e4pnade\u00a0staterna utnyttjade situationen till att suga ut sina grannar, och i vissa fall var \u00e4ven deras sj\u00e4lvst\u00e4ndighet hotad. Sm\u00e5furstarna ins\u00e5g att det var mycket l\u00f6nsammare att skapa egna st\u00e5ende arm\u00e9er \u00e4n att\u00a0tvingas inkvartera andra staters regementen.\u00a0Men att ha st\u00e5ende arm\u00e9er var mycket dyrt och d\u00e4rf\u00f6r tog de vara p\u00e5 varje tillf\u00e4lle att hyra ut dem n\u00e4r stormakterna kallade.<\/p>\n

Att ha egna arm\u00e9er gav ocks\u00e5 st\u00f6rre inflytande i de gemensamma institutioner som fanns i det Tyskromerska riket. M\u00e5nga furstar lockades dessutom\u00a0av m\u00f6jligheten till ”befordring”, antingen genom att till exempel upph\u00f6jas till kurfurste (Hannover 1692) eller kung (Preussen 1701), eller genom att vinna \u00e4ra som bef\u00e4lhavare \u00f6ver riksarm\u00e9n. Allt detta f\u00f6rutsatte att de bidrog med mycket stora truppkontingenter. Framg\u00e5ngen var emellertid inte garanterad och W\u00fcrttembergs hertig som skickade som mest 16 000 man under Sju\u00e5rskriget 1757-1763 (en hisnande summa f\u00f6r en s\u00e5 liten stat) fick inte den kurfurstetitel han\u00a0\u00f6nskade s\u00e5 mycket.<\/p>\n

Ja, det finns egentligen mycket mer att ber\u00e4tta\u00a0och jag rekommenderar alla som \u00e4r intresserade av att veta vad som h\u00e4nde i hela det Tyskromerska riket (och inte bara \u00d6sterrike och Preussen)\u00a0att skaffa boken. Notera dock att fokus ligger mycket mer p\u00e5 tysk politik \u00e4n p\u00e5 sj\u00e4lva\u00a0krigen som behandlas v\u00e4ldigt \u00f6versiktligt.<\/p>\n

Sachsiska arm\u00e9n<\/strong><\/p>\n

Som avslutning vill jag\u00a0emellertid kommentera bokens uppgifter om den sachsiska arm\u00e9n som \u00e4r av speciellt intresse f\u00f6r svenskar. Jag har i ett tidigare inl\u00e4gg<\/a> skrivit lite om den sachsiska arm\u00e9ns styrka och med hj\u00e4lp av Daniel Schorrs artikel r\u00e4knade jag d\u00e5 ut att n\u00e4r den var som st\u00f6rst i slutet av kriget i Polen s\u00e5 bestod den p\u00e5 papperet av ca 42 000 man . Sedan \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s en helt annan fr\u00e5ga hur stor den var i verkligheten.\u00a0 Peter H. Wilson har dock p\u00e5 ett par st\u00e4llen tagit upp den sachsiska arm\u00e9ns styrka:<\/p>\n

”Though his army’s paper strenght rose to 27,000 by 1702, the infantry alone were 31 per cent (5,000 men) below strenght and in practise he never had more than 15,000 effectives in Poland, maintained by constant drafts from Saxony’s dwindling manpower.”<\/em> (sidan 131)<\/p>\n

Fast dessa siffror tycker jag\u00a0verkar vara lite v\u00e4l l\u00e5ga. Enbart i slaget vid Kliszow deltog sachsarna med 16 500 man enligt Robert Frosts ”The Northern Wars” (2000). Senare\u00a0i slaget vid Fraustadt deltog 13 700 sachsare enligt Oskar Sj\u00f6str\u00f6ms bok fr\u00e5n 2008, och d\u00e5 fanns det ytterligare en sachsisk arm\u00e9 i \u00f6stra Polen\u00a0som var\u00a0ungef\u00e4r 6 000 man\u00a0stark.<\/p>\n

I en fotnot anger Peter H. Wilson som k\u00e4llor ett antal verk som alla \u00e4r minst hundra \u00e5r gamla. Ett av dem \u00e4r en bok om den sachsiska arm\u00e9n\u00a0av Schuster och Franke fr\u00e5n 1885. Jag har st\u00f6tt p\u00e5 uppgifter fr\u00e5n den boken i andra sammanhang och varje g\u00e5ng har det varit fr\u00e5gan om siffror som skildrar den sachsiska arm\u00e9n i en alltf\u00f6r ljus dager (l\u00e5ga siffror f\u00f6r sachsiska styrkor och h\u00f6ga siffror f\u00f6r svenska styrkor).<\/p>\n

Ytterligare information om den sachsiska arm\u00e9ns styrka \u00e5terfinns p\u00e5 sidan 141 och \u00e4ven h\u00e4r h\u00e4nvisar han till Schuster och Franke (med flera):<\/p>\n

”Augustus mustered only 9,000 soldiers when he re-entered the war in 1709, and though conscription and the hire of Ansbach, Bayreuth and Meiningen units raised this to a nominal 28.732 by November 1713, there were never more than 22,000 effectives, while the Poles barely numbered 12,000, whose pay arrears stood at a staggering 85 million zloties in 1717.”<\/em><\/p>\n

F\u00f6r b\u00e4ttre information om den sachsiska arm\u00e9ns styrka l\u00e4s inl\u00e4gget Sachsare och hannoverare<\/a> fr\u00e5n 21 februari 2015.<\/span><\/p>\n

Andra\u00a0konstigheter som jag uppm\u00e4rksammade \u00e4r att Wilson p\u00e5 vissa st\u00e4llen ger en felaktig eller missvisande bild av h\u00e4ndelseutvecklingen under stora nordiska kriget (samt konsekvent stavar fel p\u00e5 segraren fr\u00e5n Helsingborg och Gadebusch: ”Steenbock”!). Men med h\u00e4nsyn tagen till hur komplext bokens \u00e4mne \u00e4r, s\u00e5 \u00e4r det fullt f\u00f6rst\u00e5eligt att det slinker in en\u00a0del felaktigheter om mer perifera h\u00e4ndelser.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under\u00a0 julen har jag l\u00e4st ut boken ”German Armies – War and German politics 1648-1806”\u00a0 av Peter H. Wilson (1998). Denna bok \u00e4r ett utm\u00e4rkt \u00f6versiktsverk som skildrar de tyska staternas milit\u00e4ra uppbyggnad och deltagande i krigen\u00a0efter Westfaliska freden och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13,9,14],"tags":[],"class_list":["post-1228","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allman-historia","category-litteratur","category-stora-nordiska-kriget"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1228","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1228"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1228\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2452,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1228\/revisions\/2452"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1228"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1228"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.tacitus.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1228"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}