Ännu mer om fanor och standar

Kejserlig dragonfana från trettioåriga kriget

Dammet från de senaste veckornas diskussioner om Bohusläns dragonfanor hann knappt lägga sig förrän jag fick förfrågningar från andra personer om ämnet fanor och standar.

Först ut  var den som designar fanark åt Warfare Miniatures. Som nämnts tidigare på den här bloggen har jag hjälpt honom med svenska infanterifanor. Efter ett längre uppehåll är det nu dags för kavalleriet så jag har jag just nu en pågående mejlväxling med honom.

Men jag har även blivit kontaktad av en person från Skottland som är intresserad av de kejserliga fanor från trettioåriga kriget som finns i Statens trofésamling. Han har sett bilderna på dem på sajten Digitalt museum men söker efter mer detaljerade beskrivningar av dem. Dessvärre är detta ett ämne som jag bara har mycket ytliga kunskaper om så jag kunde inte vara till någon större hjälp. Jag gav honom mejladressen till Armémuseum med förhoppning att någon där kanske sitter inne med sådana kunskaper eller åtminstone kan tipsa om bra litteratur. Får han något tips på svensk litteratur har jag erbjudit mig att hjälpa honom med att vaska fram information från den. Fanor och standar är ju trots allt något av ett specialintresse för mig och det är väl kanske dags att vidga mina vyer och inte bara vara insnöad på stora nordiska kriget.

Så ifall någon läsare känner till en bok som beskriver fanorna från trettioåriga kriget i Statens trofésamling så får ni gärna tipsa om den i kommentarerna.

Det här inlägget postades i Fanor & standar, Litteratur. Bokmärk permalänken.

2 svar på Ännu mer om fanor och standar

  1. Gustav skriver:

    Denna fråga har ej med Trettioåriga kriget att göra, men fanor. Hur var fanorna under Stora Nordiska Kriget utplacerade i de svenska regementena t.ex: två per kompani? Även, hur många fanor eller standar hade ett regemente? Finns det information bevarad gällande detta?

  2. Örjan Martinsson skriver:

    Varje kompani hade en egen fana så varje regemente hade lika många fanor som det fanns kompanier (vanligen åtta stycken). Livkompaniet hade en avvikande fana än de övriga kompanierna. Den var vit och visade det stora riksvapnet. Det finns mer information på den här sidan:

    http://www.tacitus.nu/karoliner/tenngjutning/fanor.htm

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *