Bohuslänska fanor från 1664 – del 2

Fana ursprungligen tillverkad 1679 för Nils Bielkes uppländska dragonskvadron. Tilltänkt men ej utdelad till Bohusläns dragoner 1700.

Förra veckans blogginlägg om de gröna dragonernas fanor resulterade i att en hel del ny information förmedlades i kommentarerna. Antalet fansviter som detta förband har burit under 1670-1812 kan ha varit fler än bara två gröna fansviter från 1670 respektive 1717-1724 som jag först trodde.

Bland annat presenterade Magnus Lindskog utdrag från källskrifter som visade att en röd fansvit var aktuell för Bohusläns dragoner år 1700. Den bestod av tre röda fanor och en vit livfana och hade ursprungligen tillverkats 1679 för Nils Bielkes uppländska dragonskvadron. Men förbandet upplöstes redan 1680 och fanorna lämnades in till tyghuset i Göteborg. År 1700 fick Bohusläns dragoner tillstånd att byta ut sina gamla slitna fanor med dessa ifall de fick order om att gå ut i fält. Men detta ska enligt Leif Törnquist inte ha skett (se hans kommentar i länk nummer 2 nedan). Detta trots att fanorna ser ut att vara väldigt slitna för att bara ha använts under ett år. Bilden ovan visar den minst slitna fanan och länkar till de två övriga röda fanorna följer nedan (vet ej vad som har hänt med livfanan).

http://www.digitaltmuseum.se/things/fana/S-AM/AM.067917?pos=2734

http://www.digitaltmuseum.se/things/fana/S-AM/AM.068088?pos=3109

Svartvitt foto av en grön fana med silverdekor i danskt förvar.

Svartvitt foto av en grön fana med silverdekor i danskt förvar.

När dessa röda fanor var på tal år 1700 förde Bohusläns dragonfanor fortfarande de fanor som de hade haft ända sedan regementet bildades (1661 eller vid ombildningarna 1670 och efter skånska kriget?). Och enligt generalmönsterrullorna från 1712 och 1713 hade de gröna fanor som varit vid regementet sedan 1664. Förutsatt att de inte hade missuppfattat fanornas ålder, så lyser den fansvit som regementschefen beviljades medel för år 1670 med sin frånvaro. I Köpenhamn finns dock två gröna fanor som troligen togs från detta förband i början av det skånska kriget (se bild till höger). Eventuellt var dessa två fanor de enda som tillverkades år 1670 eftersom Bohuslän då hade två nyuppsatta kompanier som saknade fanor.

Standar från 1658 tillhörande Karl X Gustavs Livregemente till häst (inte samma regemente som det som blev indelt i Mälardalen)

E. A. Kruse nämnde i en kommentar till det förra blogginlägget att det finns en fana från Anders Planting Bergloos förra regemente (Karl X Gustavs livregemente till häst) som skulle ha kunnat återanvänts av Bohus dragoner. Enligt honom var den grön med Karl Gustavs monogram. Men detta är inte särskilt troligt då det inte har varit grönt utan är vitt och dessutom inte en dragonfana utan ett kavalleristandar.

Rent organisatoriskt bestod det regemente, som skulle bli Bohusläns dragonskvadron, från början av åtta kompanier. Fyra i Skåne, två i Bohuslän och två i Jämtland. Jämtlandskompanierna separerades 1670 och två nya Bohuskompanier uppsattses för att ersätta dem (även i Jämtland bildades två nya dragonkompanier). Den skånska delen av regementet upplöstes efter kriget och kvar fanns då bara fyra dragonkompanier i Bohuslän. Från och med 1704 var de förstärkta med två fyrmänningskompanier.

Alla dessa omorganisationer (plus krigsförluster) borde ha inneburit en hög omsättning på fanor.  Såväl 1661, 1664 som 1670 tycks fanor ha tillverkats för regementet. Några av dem verkar ha varit röda istället för gröna. Gamla fanor kan ha försvunnit från regementet för att senare återanvändas. Jämtlandsdelen bar till exempel under skånska kriget två gröna fanor som härstammade från det gemensamma regementet och som sedan kan ha återlämnats. Och den skånska delen av regementet bör ha haft fanor kvar när det upplöstes som också kan ha blivit återanvända. Bohuslänningarna kan ha varit i en position där de efter skånska krigets slut kunnat välja och vraka mellan gamla och nya fanor, och då valt de fanor av samma utseende som var i bäst skick. Vilket skulle ha kunnat vara bland de allra äldsta.

Enligt fanförordningen från 1675 skulle för övrigt Skåne-Bohusläns dragoner ha brandgula fanor med Skånes vapen. Sådana fanor blev också tillverkade 1675 men ej utdelade. Istället kom de att användas av Upplands ståndsdragoner 1714-1717.

Skåne-Bohusfana från 1675 som endast bars av uppländska ståndsdragoner (1714-1717)

 

This entry was posted in Fanor & standar. Bookmark the permalink.

8 Responses to Bohuslänska fanor från 1664 – del 2

  1. Vladimir says:

    http://www.vexillographia.ru/russia/index.htm
    Zdravstvuyte.Est här är en rysk sajt – kanske det kommer att vara användbart för dig i din forskning znamen.S respekte ryska Vladimir

  2. Örjan Martinsson says:

    Jo, det var en intressant sajt som jag ska titta närmare på!

  3. E.A Kruse says:

    Jag har hittat en liten notis som kanske kan bringa ljus i just fanorna 1670.
    Den nämner en skrivelse som skall vara skickad till (krigskollegium?) 1671 från Öv.löjtn Mauritz von Post och som egenligen är en besvärs-skrivelse angående bristen på gevär i de 2 nystartade bohuslänska kompanierna (1670). I detta brev nämns Göran Sperling (reg.chefen) och att han presenterat 4 st. nya fanor för skvadronen samt en ny model av gevär en liten tid innan skrivelsen.

    Tyvärr har jag själv inte lyckats hitta originalskrivelsen ännu, men det skall nog gå att få fram.

  4. E.A Kruse says:

    Efter slaget vid Landskrona så är Skåne-bohusläns dragoner hårt sargade, har förlorat mycket utrustning och även sin chef Mauritz von Post. Ny chef blir Gusta Douglas. Det verkar som att resterna av livdragonerna och skåne-bohusläns dragoner är ihopslagna år 1677-78, Ny organisation med Öv.löjtn Peter Weinholtz som reg.chef kommer år 1680.

  5. Bengt Nilsson says:

    Skrivelsen från 1671: : Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/37 (1671), SVAr bildid: A0065951_02427

  6. Magnus Lindskog says:

    Här kommer en “snabbtolkning” av valda delar av skrivelsen från 1671:

    “… ; Och såsom Jagh aff Wählb: Öfwerste Sperlings berettelse, dhen tidh han öfversågh Esquadronen här på orthen och praesen[te]rade dhe 4 nya fahnor och läth Esquadronen schwär[a,] förnam, dhet Hans Höghgräfl: Exell: feltherren nådigst hafver behagatt, sielf att draga den försorgen, och ett nytt modell på gewehr för heela Regem[en]tett förordna will: hafver Jagh och imedler tidh Hans Exell: Gouverneuren honom anmodat, om något gewähr på Båhuus finnes kundhe, men till svars erhollit, att förr dhenne tidhen finnes inga tienlighe gewehr på festningen, som uthlefvereras kan; …

    Uddewaldh d 4 8:bris ao 1671
    Wilhelm Moritz Posth”

  7. E.A Kruse says:

    Angående organistaionen av Bohuslän-skåne-jämtlands (eller rättare sagt de forna danska provinserna) Dragoner. Man är lika många Kompanier från 1664-1679/80
    Det blev inga “avdelta”, befälen ändrar sig inte heller under denna period (det är man inte manskapet som utgör ett förband, utan dess befäl/chef). Det är samma personer, med undantag av 2 st. som blivit befodrade till Överstar med egna regemente( Nej inte jämtlänska).
    Jämtlands dragoner bildas inte förrän 1685.
    Så vi pratar alltså fortfarande om 8 kompanier, inte 6. Efter slaget vid Landskrona är man fortfarande 8 kompanier. 1680 blir man 4.

    Det finns en viss förvirring hur man benämner Anders Planting-Bergloos regemente.
    Den benämns som Kavalleri, bohuslän-jämtlands kavalleri skvadon . På något enstaka ställer benämns dessa som dragoner. Just CGRS standaret som du har på denna sidan användes av just detta regementet fram till 1664. Det handlar om en svit av 4 st. fanor/standar. Det står att det är vitt på Digitalmuseets beskrivning. Men har du sett det? Det skulle inte vara första gången som man gjort en felnotering där. Rent organisatoriskt så finns faktiskt inte skåne-bohusläns-jämntlands dragoner förrän 1664. Att det står noterat 1661, beror på att man då börjar skissa på sammansättningen (den börjar redan 1660). Regementet består nämligen av en mängd befintliga förband som funnits i provinserna sedan 1659 och som man nu försöker dra samman till ett. Det finns en mängd andra förslag på andra olika sammansättningar, bl.a “smålands dragoner”, “skåne-blekinge” med exakt samma förband som grund.

    Ex. hur fel det kan bli: 1677 står slaget vid Landskrona. Här deltager enligt alla uppgifter i historie-böckerna 2 st av skåne-bohusläns dragoner. Men det är fel.
    Här deltager 8 kompanier av skåne-bohuslän, dvs, alla. De 6 “nya” förbanden anländer till skåne redan 4 november 1676 och deltager alla i slaget vid Lund. Man mönstrar alla 8 kompanierna vid skottorps slott 21 September 1677. Alla kompanierna har uppgifter om dödade vid träffningen vid Landskrona. 4 st av kompanichefer är Döda, varav 1 är Översten. Hur blir det då så fel? Jo, från början, vid Halmstad är det bara 2 kompanier med. Dessa utmärker sig genom att ta 2 st. fanor (varsin) och blir därför omnämnda speciellt. Detta är den “skånska” delen av regementet. Med Kasper Goes och Peter Weinholtz som chefer. Dessa finns senare även med i Lund och Landskrona, med då under benämningen “skånska dragon regementet”, dom andra förbandens medverkan har “glömts” bort. 1770 ritas en utförlig karta och beskrivning om slaget vid Landskrona. Från denna karta utgår sedan alla beskrivningar av slaget. Blir det fel av detta slaget, så går det inte senare att justera. Ingen tar sig tid att kontrollera.

    Att årtalet (1664) på skvadronens fanor skulle vara felnoterade i rullorna är ganska uteslutet.
    Chefen fram tills 1709 är Peter Weinholtz, Han har då varit i förbandet som kompanichef sedan just 1664, alltså i 45 år. Han borde ju ha koll om nån.
    Värt att titta närmare är fyrmänningens fanor. Jag tolkar det som att det står att man använder 2 st. erövrade Danska fanor i dessa 2 kompanier. Dessa skall vara tagna av Danskarna i skånska kriget. Och mycket riktig, så tar förbandet just 2 fanor vid Fyllebro (Halmstad).

  8. Magnus Lindskog says:

    “Datum Strömstad 16 October 1718
    Öpne ordres att Kongl: May:tt gillar de af Öfwesrte T G Bielke förfärdigade 6 standarer. /S. Åkerhielm
    Kongl. May:tt har i nåder welat gilla de af Öfwersten för Bohusläns Dragoneregemente Wälborne Gref Ture Gabriel Bielke för bemälte regemente nyligen förfärdigade 6 standarer, så wäl som ock sjelfwa priset, bestigandes sig det samma till 2082 D:r Silfmt. /Carolus”

    Källa: Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/696 (1718), bildid: A0039191_00055

Comments are closed.